The Älter

Ibland händer det att jag börjar tänka på saker som har hänt. Situationer som jag har varit med om. Om saker som jag har sagt i vissa situationer.

Ibland kan det vara saker som hände igår, eller ibland för 10 år sedan ibland kanske tom 20 år sedan. Jag har sagt något i en viss situation som jag idag tycker är väldigt jobbigt att jag har sagt. Så jobbigt att jag knappt kan vara kvar i min kropp. Saker som jag tycker är pinsamt.

Ibland blir det så jobbigt när jag börjar tänka på vissa saker att jag måste säga till mig själv på skarpen att släppa det och gå vidare. Då kan jag säga tex så här " Skärp dig Morran det där var 20 år sen. Sluta älta det där nu. Det är ingen som kommer ihåg att du inte hade pengar med dig på kollot när du var sju och du inte kunde köpa godis och alla tittade på dig. Det gör inget."

Okej kanske inte så extremt men faktiskt det kan vara saker av sådan karaktär. Det händer inte jämt men ibland. Jag kan verkligen älta ihjäl mig över saker jag sagt eller gjort. Jag fattar inte varför jag inte kan släppa vissa saker och gå vidare. Jag hoppas verkligen att det här växer bort med åren. Typ när man får barn eller nåt. Så saker ställs i ett perspektiv. Att man bara kan rycka på axlarna och strunta i det.

Kors jag längtar efter att bli vuxen på riktigt.