Rea-floppen

Jag som skulle "shop until I drop". Det blev en ynka liten futtig klänning från H&M. Inte succé mao. Jepster däremot köpte vinterjacka, manchesterbrallor, blå skjorta, bälte och en röd sammetsfluga till nyår. Det var mer kläder än han köpt på hela året. Vi såg en fin smooking till Ture på Sprall men den var lite dyr. 1 lax kostade den. Det fanns vit smooking och frack. Det hade varit fräckt om Ture hade kommit inglidandes i frack på nyårsafton.

Det hade gått bra med barnvaktandet för morfar och Ture. Nu har jag varit och fyndat lite löjrom och hummer så vi tjuvstartar nyår redan ikväll! Imorgon blir det ännu en ledig mellandag. Gött!

Mellandagar...

Vi repade oss från kräkfesten och på juldagen var alla typ okej förutom min brorsa som hade blivit lite risig under natten. Vi fick ihop en liten kalkonmiddag som faktiskt smakade ypperligt om jag får säga det själv.

Vi anlände till huvudstaden under annandagen med oanständigt mycket julklappar som Ture hade fått. Vi har lite svårt att göra plats för allt i lägenheten så nu har vi fått lov att köra lite gammal krafs från källarförådet till min mamma.

Igår hade vi barnvakt. Tures farmor ställde upp och vaktade lite så jag och Jeppe kunde gå ut på lite olika aktiviteter. Jag gick på föedelsedagsfest för C på Östermalm och Jeppe gick på sitt älskade Elefantpojken med sina kompisar.

Imorgon ska Tures morfar komma upp och barnvakta lite för första gången och jag och Jeppe ska gå och shoppa lite på rean. Jag är taggad. Rean verkar vara bra i år.

Julafton: kräkafton.....

Åh vilken flopp. Natten mot torsdag vaknade Ture och spydde 3 gånger på ca 2 timmar. Sen kräktes han inget mer. Jag pratade med min familj och frågade om de tyckte vi skulle hålla oss hemma och avvakta om vi andra blev dåliga. Det tyckte dom inte. Så vi åkte och hoppades på det bästa. Ingen blev sjuk förens idag då jag, pappa och svägerska plötsligt signade ner i nåt läskigt. Jag har bara kräkts en gång men är ganska matt. Idag skulle vi ju åka till Mariefred och fira med Jespers familj och sova över natten. Jag valde att stanna här i Eskilstuna för att inte sprida smittan vidare. Jag har inte ätit eller druckit nåt sen dess eftersom det kan resultera i nya läskigheter. Jag hoppas så att detta är nåt övergående som försvinner under natten så vi kan fira på rikigt imorgon. Wiiiee!

Ture har fått förskoleplats...

Vi har fått förskoleplats till Ture. Den 31/1 är han välkommen att skolas in. Grejen är den att vi har fått plats på en förskola som inte var på vår lista av önskade förskolor. Jag har inte ens varit där och besökt den. Den ligger bra till men har inte fått så bra omdöme på Stockholm.se listor där föräldrarna som har sina barn i förskolan ger omdöme. Men den stora fördelen med den här förskolan är att Jeppes styvbrors tjej ska börja jobba där i januari. Hon har jobbat på flera olika förskolor tidigare och nu har hon utbildat sig till förskollärare. Hon är ganska bestämd och rejäl på nåt vis och hon skulle inte fortsätta jobba på ett ställe som inte var bra. Sen om hon jobbar där har vi ju en familjemedlem som tar hand om vår son. Som ser honom och ser till hans bästa. Hur bra är inte det?

Nu ska vi i alla fall besöka förskolan och förhoppningsvis får vi ett bra intryck och Ture får börja där men vi står kvar i kön. Så om vi inte är nöjda kan vi byta om nåt av våra förstahandsval dyker upp.

Adventskalender....

Varje morgon får Ture gå till sidan av sin säng till hans alldeles egna julkalender. Det kan hänga lite olika grejer där inslagna. Ibland är det ett paket russin, en clementin, en Ellas smoothie, en babybellost eller en leksak. Han tycker det är jätteroligt och vi tycker att det är minst lika roligt att se hans reaktion. Häromdagen var det en tomteluva och den 13 dec var det ett tärnljus. Här är en bild på den lilla tomten i sin luva och pyjamas.

Fullt upp

Jag tänker hela tiden på en massa grejer som jag måste göra, fixa och hur jag ska leva.

Äta nyttigt, träna minst 3 pass i veckan, var effektiv på jobbet, prestera, visa framfötterna, vara den bästa mamman, vara i nuet, ge j uppmärksamhet, få tid för varandra, göra ansiktsmask, göra inpackning, skicka presenter, köpa julklappar, planera middagsmat, beställa mat, skapa nya recept till sparrisen, boka tvätttid, tvätta, blogga, köpa nya kläder, höra av mig till folk, planera in gaterings.....

Så här går mina tankar varje dag. Inte konstigt att man tycker att man inte räcker till ibland.

Harig....

Jag har blivit så himla rädd av mig. Rädd för att nåt ska hända Ture. I måndags kändes det jobbigt att gå till jobbet. Dels ville jag inte vara ifrån honom sen var jag orolig att Jeppe inte skulle vakta honom ordentligt. Jag har aldrig känt så innan. Här om dagen låg jag bredvid honom i vår säng när han drack välling och kände typ "min älskade son undra hur länge jag får ha dig kvar". Helt galet!

I tisdags gav jag Ture lite passionsfrukt efter middagen. Han tyckte det var jättegott. Jag tyckte att han blev röd om kinderna. Men jag vet inte om han var det redan innan eller om han blev det under passionsfrukten. Jag blev rädd och var tvungen att springa till datorn och googla om man kunde vara allergisk mot passionsfrukt. Det kunde man. Så jag gav honom lite mango istället. Det har han ätit många gånger förut. Sen kom jag på att jag i Indien träffade en amerikansk tjej som var jätteallergisk mot mango och gick omkring med adrenalinsprutor ifall hon skulle råka få i sig lite mango. Så då jag vågade inte fortsätta ge honom mango. Tänk om han skulle få en allergisk reaktion av det.

Förut kunde jag stå i köket och Ture gick omkring i lägenheten och kollade på grejer och lekte. Jag kunde kolla till honom då och då men nu är jag som en skugga. Så fort han piper runt hörnet så är jag där hack i häl och kollar så det inte lurar någon livsfarlig nöt någonstans. Sjukt jobbigt, speciellt för mig själv.

På måndag har vi fått tid på SÖS och träffa professor Magnus Wickman som är läkare och forskare inom barnallergi och genomfört något som heter Bamse-studien på 4000 barn om just jordnötsallergi. Han om någon borde kunna svara på alla våra frågor.

Tränings-tok

I måndags tränade jag först body pump och sen på kvällen spelade vi badminton. Det var ganska kaxigt gjort. Men faktiskt har jag inte så faslig träningsvärk nu. Faktiskt!

Efter badmintonen gick vi till Elefantpojken på Ringvägen. Jeppe och hans kompisar älskar det där stället och har varit där säkert 6 gånger de två senaste månaderna. Som tur var levde stället upp till våra högt ställda förväntningar. Alla valda varsin rätt och sen delade vi. Bäst var kycklingen i den rökta chilioljan, vattenfallsbiffen och det starka mynta-kycklingsalladen. Gott! Det var mysigt att sitta med sina kompisar inne på en restaurang och äta gott när vinterns första snö föll utanför. Vi firade Tette lite också. Hon fyllde i för sig år i oktober men det hade inte getts tillfälle förens nu. Härlig kväll!

Ture 16 månader

Foto Camilla Svensk

Vi var och fotade Ture för några veckor sen hos min goda vän och fotograf Camilla. Ovan ser ni några råkopior.

• Väger 12.5 kg
• Är ca 82 cm lång
• Har stl 5 i blöjor
• Har hela 9 tänder
• Går och lägger sig kl 19.30 och somnar oftast själv
• Vaknar ca 05.30-06.30 varje dag
• Sover ca 1-2 timmar förmiddagslur
• Äter själv nu med sked och gaffel
• Gillar verkligen att dricka vatten
• Har fått lite sämre aptit. Äter fortfarande goda grejer som bröd med stor aptit men en del saker kan vara svårare nu.
• Älskar russin
• Förstår så mycket nu. Ber man honom hämta något så gör han det. Säger man "stäng dörren" så gör han det osv
• Kan hjälpa till och duka bordet. Gillar överhuvudtaget och få uppdrag som "gå med den till pappa" eller att få hjälpa till med saker. Idag hjälpte han till att göra välling. Det var roligast att trycka på mikron men han gjorde det några gånger för mycket.
• Älskar alla sina böcker. Kommer det hem någon på besök ser han sin chans och springer och hämtar böckerna och ber och få dem upplästa.
• Är tokig i flygplan
• Pussas och kramas gärna. Vill gärna bara komma upp i famnen och att man håller om honom.
• Älskar att busa i vår säng. Att man ska kasta honom bland täckena, jaga honom och blåsa honom i magen.
• Är tydligen jordnötsallergiker :-(

helg

Trots det tunga beskedet i fredagskväll bestämde vi oss för att fortsätta med helgen och våra planer. I lördags kom Jeppes pappa och fru hem till oss på middag. Jag gjorde pankofriterade tigerräkor med mangosallad till förrätt. Dumplings till varmrätt och vit chokladmousse till efterrätt. Det var uppskattat och trevligt.

I söndags var vi först på 1-års kalas för Edgar. Ture tycker att hunden Rio är en fasligt rolig figur. Han matade henne friskt med majskrokar. Efter kalaset åkte vi till Mariefred på nästa kalas för Jespers syster och Tures kusin Leo. Ture hade roligt med alla fyra kusinerna. Det var fullt ös medvetslös. Dom bjöd på boeuf bourguignon och fin marsipantårta till efterrätt. Vi vågade inte ge Ture nån tårta pga marsipanen. Man vet ju inte om han är allergisk mot mandlar också. Jag har blivit rädd för allt känns det som.

Efter kalasen var vi rätt möra faktiskt. Ture slocknade i bilen hem.

Mardröm

I fredags kväll efter Ture hade ätit middag öppnade jag och Jesper varsin öl och Jesper tog fram lite gamla jordnötsringar. Han hällde upp dom i en skål och ställde skålen på bordet. Ture började direkt att peka och hojta om att få smaka på dom. Vi enades om att han skulle få smaka en jordnötsring som sen blev 4 stycken. Vi sa på skoj att det är väl nu vi märker om han är jordnötsallergiker. Efter jordnötsringarna var slut tvättade jag Ture ansikte och han stod vid soffbordet och höll på med ipaden.

Plötsligt hostade han till som att han hade svårt att andas. Jag tog upp honom och kollade på honom. Då var hans kinder ill-röda och hela överläppen uppsvullen. Jag sa till Jeppe att ringa 112. Vi hade ingen panik för Ture var själv så oberörd och glad. Jeppe ringde och förklarade läget. Dom skickade en ambulans direkt och sen fortsatte samtalet lite. 3 minuter efter vi hade lagt på kom ambulanspersonalen in genom dörren. Dom tog blodtryck på Ture och gav honom sen en adrenalinspruta i rumpan. Dom sa "nu åker vi in, strunta i jackor och sånt". I ambulansen ringde dom SÖS och förvarnade att vi var på väg. Vi kom direkt in till ett rum med ett team på säkert 10 pers som stod redo och väntade på oss. Då hade svullnaden gått ner lite men Ture fick lite mer medicin. Läkaren bedömnde den absoluta faran som över men vi var ändå tvungna att stanna kvar 5 timmar på observation för att se om jordnötsringarna i Tures mage skulle ge någon vidare reaktion. Ture röjde järnet på akuten. Tydligen en bieffekt av adrenalinet.

Vi var hemma igen vid midnatt och då var vi ganska skakade. Det var ingen rolig upptäckt alls och lite av en sorg och upphov till en livslång oro. Det enda som kändes positivt var att vi bemöttes så proffentionellt av alla. Från det vi ringde 112, till ambulanspersonlen och läkarna och sjuksköterskorna på Sachska barnakuten på SÖS.

Vi ska få remiss till SÖS snart och göra en grundligare utredning om hans allergi.