Happy New Year!

Nu är förberedelserna inför festen i full gång. Morran smyg-bloggar hemma hos AM medan jag steker merguezen. Först ska vi äta ostron och dricka bubbel och sen blir det meze hela natten lång. Lammkorven ligger på mitt bord.

Vi är 16 små filurer som ska fira i en lokal i anslutning till AM´s brf. På tolvslaget ska vi stå uppe på hennes takterras och blcika ut över Riddarfjärden och hela Stockholm.

Tette och jag har delad vårdnad av AM. Hon blir lätt hysterisk av fyrverkerier.

Gott slut och gott nytt 2007!

Mellandag!

Idag ska jag laga middag åt någon. Jag är normalt sett bra på att laga mat och jag tycker det är sjukt roligt. Men ikväll ska jag laga åt honom. Han som också är sjukt bra på att laga mat. Då känns det som om jag måste prestera men inte bli för avancerad eller krystad. Värsta dilemmat! Låg faktiskt vaken lite inatt och klurade.

Annars ska jag på en ny intervju idag. Fika med AM och Tette. Riva omkring i nyårsplanerna. Det är minst sagt många olika bud på vilka som kommer och vad vi ska spisa. Dock är lokal samt plats för tolvslaget given, det blir Söders höjder för vår del. Nice! Morran ska bara kirra nyårsblåsa först.

Imorgon ska jag åka till Nyköping och träffa Fimpen. Jag har inte sett henne sen förra julen så det blir nog mysigt. Hon propsar ju på att hålla sig på den där töntiga gröna ön hela livet typ. Grr!

Sen imorgon kväll ska jag gå ut med mina gamla kollegor. Vi ska börja på Crazy Horse och äta plankstek och dricka billig öl. Fatta själva, det kommer att bli hur galet som helst. Hoppas Anna Sjödin är där. Det vore kul!

Tom eller Toy

Min bror frågade mig om jag inte tyckte att Wilma var lite som en kille.
Han sa då - Är hon inte lite som en "Toyboy"?

Min svägerska och jag tittade roat på varandra och jag sa - Du har nog missförstått det där lite. Du menar "Tomboy".

Sånt där kan bli så himla roligt när man svänger sig med uttryck som man inte riktigt hanterar...

Ho ho ho!

Julen har kommit och gått. Den var en av de bästa på länge. Kanske mest för att vi nu har en ny, liten men bestämd filur i vår familj. Hon heter Wilma och är 2,5 år och är min brorsdotter. Det är så roligt att se henne växa till sig och bli en egen person. Det var första gången på flera år vi hade tomte. Min bror gick och övade sig i flera dagar inför sin nya roll. Han köpte tom en ny fräsch tomtemask. han tyckte inte att den gamla dög längre. Nej nytt skulle det va, slit och släng bara.

Först fick han stå och trycka i dörren ett tag eftersom min mamma inte var riktigt klar med inslagningen av hennes tusen olika små paket. Han ville inte riktigt irra omkring ute på gatan i en röd fårskinnspäls och mask som en annan fåne. Men sen stod vi alla där i fönstret och vinkade till tomten och när han väl kom in skakade Wilma av skräck. Själv låg jag dubbelvikt av skratt. Wilmur fick prinsessklänningar i överflöd och allt skulle på direkt. Morran hade tydligen också varit riktigt snäll. Jag fick massor av bra och fina presents.

Igår var vi hos min moster i Nykvarn och åt kalkon och spelade sällskapsspel. Mysigt och familjigt! Efter det var det dags för årets mest håsade fest (förutom nyår, midsommar etc etc). Vi började hemma i AM´s lillasysters lya med julklappsbyte och dryck. Sen gick vi ut. Det är ändå sjukt kul att träffa alla gamla folk som man inte sett på så länge. Jag var i ett härligt lyckorus hela kvällen. Så klart blev det efterfest. Så klart var den fylld av galna upptåg. Idag hittade jag en hel del minst sagt mystiska kort i min nalle samt upptäckte en del skumma blåmärken.

Dessutom råkade jag ringa hem och väcka någon samt hans päron och bror som bodde över i hans lya. Till råga på allt skulle jag prata in på telefonsvararen också. Så klart har han en sån gammal, härlig, antik svarare som det hörs ut över hela lägenheten.

Great!

"Mysse"

Intervjun igår gick nog ganska okej faktiskt. Jag bredde på med seriösa rösten och smålog. Vi får se. Som sagt, jag är inte så säker på om det är något för mig.

Hur som helst så gick vi ut jag, Tette och Barro. Vi gick först till Indigo i Götgatsbacken och hängde i några timmar medan lite annat löst folk anlände och sen åkte vi stor-bulle till Rikke. Där träffade vi en del gamla bekanta och stojade och hade oss. När det närmade sig hemgång kom Anders Timell fram med ett gäng Helly Hansen mössor som det står ”Riche” på. Jag har gått omkring i ett par dagar med världens kanske fulaste mössa. En reklammössa från min pappas polares flygbolag som det står "Nord Flyg" på. Jag har försökt att vända texten bakåt men jag ändå sett ut som en liten luffare. Jag inte lyckats hitta en ny mössa som är fin. Nu passade mössan som handen i handsken. Om man vill vara lite inkognito så är det bara att vända mössa så står det Helly Hansen istället.

Intervju och Rikke

Morr ska på intervju idag. Jag har inte sökt det här jobbet heller utan de har bara hittat mig någonstans. Hur som helst är jag lite skeptisk mot själva tjänsten. Känns lite administrativ. Men hon rekryteraren har verkligen gått på om hur ungt företaget är och hur mycket möjligheter det kan finnas för mig där sen och att de sitter på Åsögatan osv.

Innan jag började söka jobb så var jag ganska på det klara med att bara ta något som jag tyckte var roligt, som jag verkligen brann för. Mitt förra jobb tog jag kanske lite för fort. Men å andra sidan nu är jag i samma sits igen. Tjyven jag vill bara ha ett jobb. Så kan jag fixa ett tuffare sen. Kaxigheten liksom rinner av en...

Ikväll ska vi gå på Riche. Jag, Tette, AM och Carro.

Imorgon ska jag åka tillbaka till tuna med min mamma men inann dess ska jag träffa någon som är himla söt och mysig.

Curry Salmonella

Häromdagen var jag och åt lunch med min gamla kollega K. Förr i tiden brukade vi alltid gå till Hurry Curry på Hötorget och nu verkade detta förslag fortfarande ligga ganska rätt i tiden.

Jag - Hörde du att det var flera som blev smittade av salmonella där för någon månad sen.
K - Ja jag var en av dom som fick det.
Jag - VA??? och ändå ville du gå tillbaka dit?
K - Ja men det var säkert bara en olyckshändelse...
Jag - Men tycker du inte att det är äckligt då?
K - Nej det där har jag kommit över. Jag har ätit där massor av gånger sen dess.
Jag - Hur sjuk blev du då?
K - Jag var däckad i 4 dagar. Det var det största salmonellautbrottet på 50 år i Sthlm. Ha Ha Ha

Och så gick vi och åt vår lunch och det var gott i vanlig ordning men jag tar av mig hatten för K som inte är så kinkig med maten direkt.

Hon skulle nog ha klarat Indien med glans.

Gadget!

Åh Morran har en ny favorit leksak. Det är min nya nalle. Det är en underbar liten tingest som heter Sony Ericsson K800i och faktiskt är den nallen som James Bond har i Casino Royal. Jag vet det är lite nördigt att det är en bild på Daniel Craig på displayen (den har jag i of sig tagit bort) och när det ringer så är det Bond signaturen men den har faktiskt gjort att jag fått en del uppmärksamhet från okända. På festen i fredags var jag lite, lite het med min nya mobbe. På bussen i söndags var en tjej som satt brevid mig ganska imponerad. Hon frågade verkligen ut mig i ca 15 minuter om allt som min mobbe kunde vs hennes. Hon ville tom ha mitt nummer så hon kunde ringa upp mig och få höra Bond-signaturen där på bussen men det styrde jag av lite snyggt. Det hela slutade med att hon frågade om jag inte ville följa med och åka skridskor i Kungsträdgården. Jag tackade för erbjudandet men avböjde.

Hur som helst så var min poäng att jag faktiskt är sjukt dålig på att köpa nya tekniska grejer men sen när jag väl gör det så uppskattar jag dem som tjyven.

Så länge det inte är några problem med dem.

Då blir jag rosenrasande.

The winner takes it all...

På lördagen var vi alla inte riktigt oss själva. Jag var och fikade med Daymon på cafe soda. Vi pratade nya mobiler, nya lägenheter och om vårt finska arv.

På lördagskvällen var vi på en födelsedagsfest hemma hos J&J i Sumpan. Hela festen satt vi ett hörn och hängde typ nästan bara med varandra. Vi lekte ballongdansen, drack bubbel och tog alldeles för många konstiga bilder. På nåt sätt fick någon tag i en bok om stjärntecknet "Jungfrun", som jag och AM faktiskt är födda i. Den boken var inget lyft för självförtroendet direkt. I stort sätt gick den ut på att Jungfrun är pryd, pedant och gillar ej att ta plats.

Hmpf jag ska direkt granska min födelseattest och se om det ändå inte blivit något fel på några dagar ändå. Man vet aldrig, sanningen kanske uppdagar sig och man kommer fram till att jag är ett tufft lejon istället. I wish!

På söndagen brunchade vi på Mocco. Som vanligt blev det en fet toast och en stark kaffe. Det är det som behövs för att bli som folk igen.

Därefter gick vi hem till Janice och förberedde eftermiddagens pepparkakstävling. Runt femtiden anlände de andra deltagarna med sina verk. Efter en rafflande röstning samt en omröstning blev det som väntat seger till oss. "Guds Skägg"(bilder kommer snart) tog hem den ärofylld priset som årets verk. Till nästa år bestämde vi att temat skulle vara "dockhus".


Vad kan man säga....


Varför var dom andra med?

Guds skägg...


Edens lustgård med Adam & Eva, ormen och äpplet


Happy India

The winner takes it all
The loser standing small
Beside the victory
That's her destiny

Elgiganten på ferre

Jesus! Ännu en fartfylld helg i storstan. Den började redan på torsdagen med säkert pepparkaksbak hemma hos Janice. Man kan säga att Tette lite lätt styrde mig och Janice in på hennes idé om Guds skägg. Vi gjorde en gubbe med världens största skägg. Den blev cool.

På fredags kvällen var vi hemma hos min gamla kompis De la Rose i Hammarbysjöstad. Jag hade med mig Tette och AM. Lite fler folk anlände och en gammal kompis till M dök upp. En kille som Am och Tette alltid kallat för ”Eleganten” för att han just är ganska elegant. Hur som helst så kom kvällens roligaste fråga ur M’s mun när han sa: Varför kallar ni honom för ”Elgiganten”?

Vi vek oss dubbelt och nu heter han just det: Elgiganten.

Sen spårade festen lite lätt och kulminerade när AM och Tette hoppade i Rosens säng. Det var då jag visste att det var tid att ta dem till Riche. Själv vek jag av.

Tävling

Nu är det äntligen dags för den årliga pepparkaksverkstävlingen. Det är det fjärde året vi kör nu. Första året gjorde jag, Tette och Janice "Twin Towers 9/11". Det blev fint.

Andra året gjorde vi "Citrusbilen". Det var en bil som Tette och hennes chefer använde för distribution. En lila Seat med gula citroner på. Vi använde den en sommar och åkte överallt i.

Förra året var temat "Superhjältar" då var jag i lag med Räven. Då gjorde vi just Morran och Räven som superhjältar. Tette och Janice gjorde Stålmannen i telefonkiosken och då vann de. Min statistik är inte helt klockren med tanke på att de vann det året jag inte var med, men nu har jag på nåder blivit godkänd att få vara med i orginallaget igen.

Detta året är temat "Gud". Fatta själv inte helt lätt att tolka i pepparkaka. Men vi säger som vi gör varje år "Varför är de andra lagen med egentligen...?"

Sur deg!

Lilla husfrun Morran är i farten. Jag har satt min första surdeg. Jag började igår med att röra ihop jästen med hälften av mjölet. Sen skulle det jäsa i 12-24 timmar. Sen idag har jag rört i resten av mjölet sen ska detta nu jäsa ihop i 12-24 timmar. Så imorgon blir det dags för utbakning.

Då kanske ni tror att det blir surdegsmacka manana. Oh no, efter brödet är gräddat ska det vila i ca 2 dagar innan det kan förtäras. Så i helgen någon gång kan det bli dags för hembakad macka.

Det finns bara ett problem. Morran är inte här då. Jag kanske får ta med limporna upp till storstan.

ynk!

Oh, jag vet inte riktigt hur jag ska tackla den här stan. Det är en grej om jag går på stan. Då vet jag att jag kommer att stöta på folk jag känner. Men då är jag stassad och kittad. Då går jag rakryggad genom stan och ser cool ut. Precis som; ”Nej jag kände bara för att glida hem lite och kolla läget, för övrigt ska jag hem till mitt perfekta liv i storstan alldeles strax, så att det är inga problem”.

Ungefär så vill jag uppfattas och det kanske går att upprätthålla den fasaden om man bara nonchalant går omkring och morsar på folk. Men ibland måste man ju stanna och prata med såna som man känner lite bättre. Då går det inte att dra förbi med en lätt nick direkt. Nej då måste man stanna till och kanske kramas och utbyta artigheter. Då uppkommer alltid den här frågan; ”Jaha vad gör du nuförtiden då? ” och då måste ju Morran börja dra sin historia om hur jag en gång hade ett liv och sen råkade jag satsa på fel kille åkte till Indien för honom och nu är jag tillbaka igen och bla bla bla bla…

Och även det kan vara okej för åtminstone då, på stan, så ser jag jäkligt piffig ut och som att allt det här kommer att ordna sig, det är bara en tidsfråga. Nu kan det bara gå uppåt.

Men idag när jag var ute i skogen på en powerwalk. Lyssnandes på Lantz i P3 med flottigt hår, jympabyxor och grus i ögonen, så möter jag en gammal gymnasiekompis.

”Nej men Morran vad gör du hemma? Bor inte du i Stockholm?”.

Det är då jag tycker att jag är lite ynklig. När jag dels måste förklara allt från början och jag dessutom ser helt ynklig ut.

Det är då det är si så där att vara hemma igen.

favolito

Åh Morran har en ny favo. Han heter Jens Lapidus och har skrivit boken "Snabba cash". Jag vet inte vad det är med honom som är så himla intagande. Han verkar så himla cool så nåt sätt. En liten tingsnotarie som egentligen aldrig hade tänkt att skriva en bok men så fanns det så många intryck där att han bara vara tvungen att göra det. Han säger att han egentligen bara har använt uttryck som han och hans polare använder och gjort dem till språket som används i den undre världen. Åh Morran gillar killgäng som har sitt egna språk. Framförallt tror jag att jag gillar killar som har starka band till sina polare precis som jag har till mina homies.

Jag har inte ens läst boken men ändå är jag så tagen av honom som person. Bara en sån grej som att han skriver "Sanks" istället för tack i förordet är gulligt. Sen är han ju helt enkelt drop dead gorgeous också.

Nya prylar

Idag har varit en dag som gått i teknikens tecken. Min pappa har inhandlat två tekniska maskiner. Det ena var en micro. Den förra inhandlades 1989 och var nog att klassas som ett fornminne. I 17 år hade micron, av det fashinabla märket "Fixamat", hängt med. Den hade börjat rosta invärtes i slutet började jag kalla den för "tjernobylugnen". Det var inte uppskattat. Men min taktik, att sakta men säkert mobba ihjäl den, fungerade. Ingen var gladare än jag när den i lördags förklarades död. Hur som helst köpte vi en ny idag i rostfritt stål. It looks swell!

Efter framgången med micron kände pappa sig så upplyft att han kom på att han ville köpa en digitalkamera också. Sagt och gjort vi gick in på nätet och köpte en ny Canon Ixus.

Jisses amalia här händer det grejer!

Nippon Party och advetsstök

Jag och AM var på en flippad 30 års fest igår. Det var japanskt tema. Jag hade sedan länge tänkt att jag skulle ha min piffiga kimono som jag köpte på en loppis i Japan för några år sedan. Jag letade runt i hela huset i flera dagar efter den. Den fanns ingenstans. Sen i fredags natt, när jag precis skulle somna kom det till mig som i en dröm, den där nedrans kimonon ligger i källarförådet till den gamla lägenheten i Peacehill tillsammans med en massa andra skumma plagg. Darn!

Morran fick tänka om. Jag plockade ihop lite grejer och försökte se ut som en streetunge från Harajuku i Tokyo. Det gick så där. Vi åkte hem till AM´s syster och försökte sminka oss. När jag var klar såg jag ut som en blandning av Clownen Manne och en lyxhora. Oh well, det var inget att göra! Bara att försöka se självsäker ut!

Sen drack vi sake, åt sushi och yakinikku, lekte lekar samt sjöng karaoke hela natten lång med galna göteborgare!

Helt plötsligt var klockan 04.30 och vi fick beställa taxi hem.

AM och jag var sega imorse. Idag upptäckte AM att hon hade råkat klippa till sitt eget hår igår när hon skulle fixa med sin peruk. Idag hade hon en söt liten hårtest som gick ner över halva pannan. Jag försökte att inte skratta henne rakt i ansiktet men det såg sjukt kul ut, som ett barn som klipper lugg själv liksom.

Vi pallrade oss upp vid 10.00 och börja dona för papsens adventsfika. Jag gjorde löjromssnitt, gravlaxsnitt, skinksnitt, kycklinglevermousse, lussekatter, pepparkakor, mozartkulor, chokladtryfflar samt vitchokladmoussetårta. Mycket hade jag gjort igår men det var tur att AM hjälpte till på ett hörn annars hade det nog inte gått ihop. Allt blev superlyckat och pappa var nöjd så det var det värt.

Nu är jag dock lite trött...

Imorgon börjar allvaret!

Dryg...?

När jag kommer hem till mina hemtrakter så blir jag alltid lika påmind om att det finns andra städer förutom Stockholm. Jag vet att det låter riktigt skumt när jag skriver detta men det ligger något i det. När jag är i Stockholm sitter jag aldrig och tänker på övriga landet. Jag tänker att Stockholm är där alla bor. Jag vet att jag låter sjukt drygt men det känns så. När jag kommer hem hit så blir allt annorlunda. Då fattar jag att det bor folk här också och att de trivs med det.

Jag kommer hem och läser i Eskilstuna Kuriren om en klubbguide till Stockholms uteliv och jag kommer då ihåg hur det var när man bodde här och tänkte på Stockholm som centrum för allt coolt. Idag reflekterar jag inte ens över det. Jag läser så här om Lilla Baren på Riche;

”Lilla Baren är egentligen inte en klubb, men eftersom den utgör själva essensen av Stockholms uteliv får den vara med i vår guide ändå. Här minglar det vackra musik-, mode- och mediefolket, samtidigt som de flörtar med någon av ställets berömda bartenders och dansar till olika dj:s.”

Jag ligger på golvet och sprattlar upp med benen. Vårt lilla Riche! So Fööny!

Som en god gammal vän sa till mig igår;

” Ja just det du är en sån som är inflyttad”.
” Ja, hur är man då?” frågade jag.
”En sån som försöker alldeles för mycket, lite för trevlig mot alla” svarade han.
” Jaha” sa jag.

Sen fortsatte han med den här, i mina öron, ganska roliga frågan;

”Men din pappa jobbar han där?”
” Ja” svarade jag.
” Men det kan väl inte finnas några jobb där?"
” Jo det finns det” sa jag.
”Men de flesta måste väl ändå pendla till Stockholm” fortsatte han som om han trodde att Eskilstuna var en Stockholms förort.
”Nej, dom jobbar där” sa jag.

Han såg på mig ett tag och jag såg på honom att han inte riktigt trodde på mig.

Det var då jag förstod att för såna som inte bara bor i Stockholm nu, utan aldrig någonsin har bott någon annanstans i Sverige, kanske knappt besökt några andra städer förutom Fjällen, Gotland och Skåne typ, måste det verkligen känns ännu konstigare det där med resten av landet. Att folk verkligen bor där och att de tycker att det är helt okej, fast de som oss kan välja att bo i Stockholm…

Adventsmys

Idag åker Morran hem till Tuna. På söndag ska pappa ha adventskaffe och jag ska styra upp en härlig buffe. Jag sitter och surfar på tasteline.se och kollar in olika fina recept. Sen har jag snott december numret av Hus&Hem från jobbet. Den är fullkomligen sprängfylld med mysiga jultips. Det kommer bli ett par riktigt hektiskta dagar med tryffeltillverkning, lussekattbak och sen ska jag nog få till en riktigt fet dörrkrans också.

Fy tjyven vad mysigt!

Dagens tips: Micke

Jag har lagt till en ny länk! Det är Micke Svensson på Stureplan.se. Han är en riktigt rolig skit även om det finns människor som tex min vän Produktionsledaren som stör sig på honom rejält.

Morran trotsar massorna och slänger in Micke bland mina länkar som en riktig joker!

Enjoy!

Fort vs Sakta

Morran har kommit på en egen teori.

Om man går omkring på kontoret i rask takt framstår man som mer seriös och duktig än dom som går omkring sakta och sävligt. Det finns en kuf här som formligen går och strosar i en egen värld. Han kanske är superkompetent men han framstår som värsta fånen.

Därför går jag alltid omkring jättefort och hetsigt så att det verkar som jag har riktigt brått fram och tillbaka till faxen tex. Jag hoppas att jag lyckas med min charad.

Club de livre

Finkulturern är på väg in i Morrans liv med stormsteg. Jag och mina vänner har bildat en bokklubb. En club de livre!

Vi ska läsa en bok i månaden sen träffas vi och äter middag och pratar om boken. Tanken är att vi ska gå igenom klassiker och kända verk. Att försöka komma bort från pockettoppen och bilda oss. Sjukt vuxet och intellektuellt!

Morran har valt den första boken, "Tärningspelaren" av Luke Rhinehart. En riktig kultklassiker som det visade sig att hälften av skaran redan hade läst.

Tydligen är den nästan lite läskig också. Många som läser den blir helt till sig och börjar applicera tärningsmetoden i sina liv.

Jag läser med spänd förväntan.

Ingvar och Jag

I fredags åkte jag tuben med Ingvar Carlsson.

Var inte det konstigt?

Jag klev på trängde mig fram i fredagskaoset till första bästa, klibbiga pinne. Råkade klämma till någons hand i tumultet. Jag tittade upp och så var det Ingvar Carlssons hand.

Han log förlåtande.

Sen fick jag stå hela resan och titta på mina skor. Jag ville inte framstå som en kändisstalker som blir imponerad bara för jag står brevid en som råkar vara lite känd. Inte jag inte.

Men var det inte skumt att han åkte kommunalt.

Det känns ju inte som man kommer stöta på Göran Persson på röda linjen mot Mörby Centrum imorgon direkt.

Ljuset i tunneln

Mitt jobb känns så mycket roligare nu. Jag har liksom kommit in i det och lärt mig alla 170 olika rapporter som jag ska lassa ut varje dag. Sen tror jag att de tycker om mig här också. Jag får känslan av att de tycker jag är en rolig prick. Så när allt kommer omkring så har det inte varit så farligt ändå.

Kanske har det något att göra med att imorgon är min sista dag...

Familj

Morran fick sig en riktig dos av familjeliv igår. Jag var ute hos min kompis på Lidingö som har tvillingar. Vi åt middag och drack glögg med mandel och russin (nu har verkligen glöggårstiden infunnit sig). Det var mysigt. Tvillingarna är hela nio månader nu. S kröp omkring och nöp E i näsan. Det var inte populärt. Jag ska få vara barnvakt någon gång.

Jag måste nog ta med mig nån liten sidekick annars blir nog lite för mycket av det goda för den som är ovan.

Söndag

Igår gick vi upp ganska tidigt och gick på förhandsvisningen av "Paris, Je taime" kl 12.00 på Astoria. Den var riktigt cool. En massa små novellfilmer i en och samma, regisserade av olika regissörer. I liked it!

Efter den gick vi och fikade på Mocco. Min lycka var gjord när det kom en liten chihuahua och slog sig ner brevid oss. Direkt lyckades jag locka över den till mig. Sen satt den och myste i mitt knä och jag fick gosa med den hur mycket jag ville.

På kvällen var jag, AM och Tette på ettårskalas för Jonathan. Han fick en Miffybok och en fin stickad tröja av oss. Vi åt tårta, drack kaffe och glögg.

Julen är ganska mysig ändå....

Lördag

Efter en ganska händelserik morgon var jag och AM och åt frukost på String. Där efter begav vi oss på jakt efter en present. Vi strosade lugnt fram på Biblioteksgatan när AM gör dagens drulle. Hon går och tittar mycket intresserat in i Replays skyltfönster och märker inte den halvhöga stolpen. Hon går rakt in i den och viker sig i 90 grader över den. Hon reser sig chockad och skadad upp och jag försöker trösta, medans jag kämpar med ett bubblande skratt inombords. Det var bara så roligt.

På kvällen åkte vi hem till Daymon vid Karlaplan. Han bjöd på starka drinkar. AM fick lite Jägermeister för hennes hosta. Den är riktigt läskig faktiskt. Varje gång hon hostar väntar man sig att lite av lungorna ska följa med upp. Så illa låter det. Hon har säkert haft den i tre veckor också men den går aldrig över. Hon har varit hos en läkare som gav henne en riktigt stark hostmedicin med röd triangel på. Han sa att den skulle göra henne "rik, vacker och lycklig". Sicken lurendrejare. Hostan is still going strong. Min diagnos är antingen TBC eller bronkit. Nåt av dom två. Helt säkert.

Vi gick vidare till Riche. Daymon blev nästan lite imponerad av vår svansföring där. Gick före i kön, pussades med bartendern och vip i garderoben. Well, har man jobbat länge för att vara en i gemet så har man.

Jag träffade min gamla chef i vimlet och blev lätt euforisk över hennes hår. Sen hände en annan konstig incident. Alexandra Dahlström stod brevid och sniffade på mig. " Du luktar så gott sa hon" Jag böjde mig ner så hon kunde komma åt lite bättre. Det var kul.

Fredag

Helgen har varit fin.

I fredags var jag på glögg på Produktionsledarens byrå. Vi stog där och drack glögg och skvallrade om livet. Alla är ju så klart så attans heta med sina flashiga reklamjobb och så måste jag stå där och dra hela historien varför det sket sig i Indien. Men det var mysigt och mycket juligt.

Efteråt gick vi ner för trappan till Nada. Tette hittade värsta lönndörren in från gården så vi kom mitt in i den bakre lokalen. Kändes som vi "gänget i lådan" och alla stirrade lite när det trampade i 15 pers från baksidan.

The King

Jag vet inte varför jag gillar Alex Schulman så mycket men han är rätt och slätt galen.

He brightens up my day!

Miss

Darn it! Jag och Tette gick hem alldeles för tidigt. Vi missade tydligen när vår gamla kompis Per blev uppraggad av Lars Wallin. Det hade varit en syn det.