Mitt nya intresse

Jag har ett nytt stort intresse som jag ägnar sjukt mycket tid till. Det är min palettbladsplanta. Varje dag vänder jag på den, vattnar och dokumenterar dess framfart. Nu har det gått så långt att jag gått med i faceboksgrupper där man byter palettbladssticklingar. Jag har börjat kolla på tradera. Där säljs det sticklingar av samma sort som min China Rose för 80 kr stycket!!! Jag sitter på en guldgruva.

Det grämer mig lite att jag gav bort två plantor till Jesper i bodelningen som nu har vuxit på ett helt sjukt sätt. Men å andra sidan fick jag det första skottet gratis förra våren av en gammal kompis på en loppis. Så lite är det "pay-it-forward". Jag gav också en planta till en mamma på Elsas förskola.

20 februari

13 Mars

22 mars

Förra veckan i anteckningar

Förra veckan gjorde jag små anteckningar i telefonen för att lite kartlägga mitt mående och vad jag gjorde. Här kommer resultatet:

Måndag 22/1 

Känner mig busig och sugen på livet. Positiv igen. 

Skickade ett helt sjukt meddelande till någon från förr.  Vet inte varför jag gjorde det men då kändes det rätt. Vågade sen inte svara på hans svar. Ignorerade. Var först på Nordiska museet och åt lunch med Elsa, mamma, pappa och min moster. Sen på Liljewachls vårsalong. Hämtade Ture kommunalt. 

Tisdag 23/1 

Lämnade barnen. Sån skillnad i humör idag. Sjuk. Trött.  Har haft en konflikt med en gammal vän. Tänker på hennes senaste e-mail.  Ska köra Aktiv matlagning idag med ett grabbgäng. Lite nervös och orolig.  Kan vara ägglossning idag. Som faktiskt gör att jag känner mig gravid. Har dåligt samvete mot barnen. Att de har det jobbigt på skolan och förskolan.  Eller jag känner nån skuld på nåt sätt. Vill gråta lite nu. 

Onsdag 24/1

Trött men glad efter giget igår. Det gick jättebra fast de blev lite fulla och nån gubbe blev lite fööör trevlig. Först intervju på KXK- gick bra. 

Lunch med Jesper på Koh pangang, trevligt. 

En till intervju på eftermiddagen. Kändes bra. Bio med Tette & Janita på Sture och middag på Brillo. Sen öl med Patrick - ångrade mig direkt. Jag är inte attraherad av honom. Gick hem efter en öl. Han bara stirrar på mig hela tiden. Femin och konstig. Jag var Glad idag. 

Torsdag 25/1

Lite bakis. Lunch med min kompis Jon. Han reagerade som jag hade berättat att jag hade cancer på separationen. Men roligt att prata med honom. Hämtade barnen. Gjorde vanlig hamburgare till Ture och mig och fiskburgare till Elsa. Båda åt upp. Kors i taket. Hämtade ut en självhjälpsbok som mamma hade beställt åt mig som hette typ ” Så tar du tag i ditt liv”. Fattar piken... bra dag ändå. 

Fredag 26/1

Var helt mördad när jag vaknade. Gick upp och duschade. Kunde inte få liv i barnen. Lät barnen vara hemma idag. Vi var för trötta. När jag vaknade hade jag fått ett meddelande från P ” trevligt att SDS sist” alltså Mr Einstein. Fatta vink. 

Preppade inför giget i Danderyd. Hämtade Jannes skivor med barnen, köpte pyssel på Material,  åt lunch på McD. 

Mamma kom och var barnvakt åt barnen. Gig Danderyd gick fint. Lite trött idag. 

Lördag 27/1 

Gick upp åt frukost med barnen och mamma. Vi städade maniskt. Elsas kompis och hennes mamma kom. Jag tog med tre barn på Sjöfartmuseet. Sen var vi bjudna hem till A&A på middag. Jättetrevligt. De ville hålla på med mitt Tinder. 

Fick meddelande från P ”.....” 

Alltså snälla rara. Fatta ”tack men nej tack”.... Orkar inte skicka något meddelande och förklara mig. 

Lite intensiv dag men mycket trevlig. Jag var glad men lite trött. 

Söndag 28/1 Vaknade av mig själv 08.30. Barnen var inte vakna. Lite trött av vinet på middagen.  

Frida och barnen kom. Vi åt lunch och barnen lekte. Trevligt. Åt middag hos Jesper i Aspudden. Stannade kvar och såg Bron. Jag hade lite mindre tålamod idag med barnen. Har ändå haft några bra veckor då jag inte varit så snäsig av mig. 

Summan summarum vilket jäkla socialt Adhd jag haft den senaste veckan. Vad mycket folk jag träffat. Kul! Som jag kompenserar i 190 de veckor jag varit hemma och varit sjuk. Men jag gillar ju att träffa mycket folk och umgås. Ändå nöjd att barnen kunde få var hemma i fredags och bara löka. De behöver också få bara vara ibland. 

Jag reste hem...

Jag tillfrisknade mirakulöst från min lunginflammation och åkte till Eskilstuna i helgen. Min kompis lillebror åkte med mig i bilen. Roligt att jag fortfarande tänker att han är ju så liten, men så är han 35 år gammal. Han har liksom växt ikapp i ålder på nåt skumt sätt. Nu är han landskapsarkitekt och berättade om hur han jobbat med att flytta hela Kiruna.

Jag kom till mamma och pappa i fredags på förmiddagen. Jag föreslog att vi skulle gå ner och rensa lite i källaren. Från att mamma inte ville slänga en enda pryl till att vi typ rensade ut hela källaren. Så duktigt gjort av oss. Vi hittade så mycket roliga gamla saker och minnen som vi skrattade åt. Jag hittade en hel säck med kläder från högstadiet som jag provade och allt såg ju helt sjukt ut. Ändå hade det varit lite roligt om Elsa hade hittat denna säck om 10 år då hon är 15 år och velat ha vissa av dessa plagg även om det nu kändes helt otänkbart. Stora Marwin-tröjor och stickade tröjor från UFF. Vi skänkte hela klabbet.

I lördags lagade jag mat hela dagen till min kompis mammas fest. 1 februari 1989 flyttade jag till Eskilstuna från Tranås. Då blev M utsedd av vår fröken att ta hand om mig. Vi blev bästisar. Vi uppträdde på varje Roliga-timme. Vi mimade, spelade teater och hade lekar. Vi hade färdigskrivna autografer som vi delade ut till klassen innan. De var minst sagt trötta på oss men det struntade vi i. Vi spelade in musikvideos och hade detektivbyrå. Jäkla tur vi hade att youtube och snapp-chatt inte fanns då för det hade varit olidligt att se nu. Nu snart 29 år senare är vi fortfarande kompisar, efter några år ifrån varandra på olika håll är vi nu tillbaka i varandras liv. Jag har ju på sätt och vis vuxit upp med hennes familj därför var det så roligt att kunna vara med och fira och laga mat till hennes mammas fest.

Och jag fick typ en ny kompis. Hon är egentligen min gamla klasskompis från gymnasiet men då 1999 var vi ganska långt ifrån varandra. Hon hade svart färgat hår och kort lugg och var vegan och anti-allt typ. Jag hade precis kommit hem från USA och var ett år äldre och tyckte jag var coolast i klassen. Då kunde vi inte mötas nu hade vi hur mycket som helst gemensamt. Så roligt!

Lunginflammation

Min sjukdom har nått ett nytt lågvattenmärke; Lunginflammation i ena lungan. Så jäkla segt. Jag gick till läkaren idag och han konstaterade det och gav mig penicillin. Jag börjar bli lite av en stammis på mitt apotek nu. Idag hälsade tjejen på mig på ett igenkännande sätt.  Great. Läkaren sa att nu måste jag börja ta det lugnt på riktigt.

Jag gick hem och avbokade ett gig jag hade i Bromma i morgon. Personen som hade anlitat mig blev bara lite sur. Oh well vad ska jag göra. Jag tror inte de vill att jag ska komma dit och hosta lungorna ur mig. Det var första gången jag tvingats avboka och jag är ganska stolt över mig själv. Min första tanke var att bara köra men så pratade jag med Jesper och han tyckte att jag skulle ta det på allvar och påminde mig om att det bara blir mer långdraget om man inte tar hand om det. Folk dog av detta förr i tiden när de inte fick penicillin.

Nu är jag orolig för helgen då jag ska till Eskilstuna och laga mat åt min kompis mamma som fyller 70 år och sen vidare tillbaka till Stockholm på 40- års fest. Jag har redan tvingats boka av/om så mycket roliga sociala grejer som fika, bio med våra gamla grannar, fika här med kompisar, idag middag här med M, arbetsintervju och nu mitt gig. 

Jag har pratat med mamma, pappa, min bror och Jesper i telefon. Sen har jag chattat med min kompisar samt varit lite av en expert i Johanna Möller fallet åt min gamla kompis som spelar in en crime podd i ämnet.

Gnäll

Idag hämtade jag barnen från Jesper. De är fortfarande sjuka. Elsa är fortfarande typ riktigt sjuk. Vi ringde KRY men han var inte orolig än sa han så det kändes okej. Hon hostar verkligen non-stop. Och somnar då och då. Hon var så pigg i förrgår. Nu som ett annat barn. Så jäkla jobbigt att vara mamma då. Alla mina katastrofkänslor går ju i gång. Jag vet inte men är det bara jag som har läst saker som "det började som en vanlig influensa" sen följer någon galen sjukdom som aldrig försvinner under hela livet. Eller är det bara sån man blir av vaccinet.....? I alla fall inget roligt.

Sen känns det så deppigt att veta att vi kommer att vara inlåsta här under helgen om inte barnen blir bättre. Jag känner ju mig typ ganska frisk nu så jag klättrar ju på väggarna. Jag vill ute och uppleva grejer i stan. Ångesten river i mig av att veta att vi kommer vara här inne vi tre och vi kommer inte kunna träffa några vänner eller göra nåt lajbans. Vi som skulle få fint besök på lördag och på söndag.

Men oh well det kunde verkligen har varit värre. Gick helt ner mig i den där historien om familjen i Bjärred utanför Lund som hittades döda. Så sorgligt och konstigt. Man undrar verkligen vad som har hänt och vad som föranlett någon av föräldrarna att ta livet av resten av familjen. Verkligen inga bra tankar att tänka när det snart är dags att sova.

Sen gick jag helt ner i Hemnet också. Nu ska jag fan lösa det här. på ett eller annat sätt. Sanna mina ord.

Återuppstoden

Idag har jag återuppstått från de döda likt Jesus.  Jag vaknade faktiskt av att det pep i mitt bröst när jag andades. Bara en sån sak. Det har aldrig hänt mig förr. Saker man får uppleva för första gången i livet.

Men jag var tillbaka. Jesper hämtade barnen igår vid lunch och jag gick och dog på soffan vilket var skönt. Jag har bitit ihop och servat barnen i deras influensa samtidigt som jag inte har kunnat ta hand om min egen. Så igår bara ramlade jag ihop på soffan såg allt på tv. Binchade en hela serie på Netflix "The end of the fucking world". Mycket bra serie. Ibland ångestframkallande men ändå underhållande.

Sen samtidigt när man blir ensam utan barnen så kommer all ångest krypande. Vad ska det bli av mitt liv? Hur länge ska jag bo här i denna lilla lägenhet med mina barn? Kommer jag bli en fattig pensionär som äter kattmat och inte har råd med kaffe? Stora frågor ändå.

Jag måste hitta ett jobb som ändå är bra betalt men utan speciellt mycket stressande ansvar och så kan jag ha min catering på helger och kvällar när jag inte har barnen. Så jag kan samtaxeras och få ett lån och köpa en större lägenhet i närheten av barnens skola och förskola. Phew!

Fan livet är verkligen inte alltid uppåt. Vissa stunder av denna separation känner jag mig lycklig, glad och spänd av förväntan av vad framtiden kommer att bära med sig. Jag är så glad att Jesper och jag är vänner och inte osams. Fortfarande är vi varandras typ bästa vänner på ett sätt. Han ställer upp för mig och jag ställer upp för honom.

Men vissa stunder när man inte har fullt upp och det är lite stiltje, när jag inte känner att jag är på väg någonstans då känner jag mig sjukt misslyckad. Dock vet jag att om jag skulle dö imorgon så skulle jag varit så glad över att jag har haft modet att följa mitt hjärta inom det jag jobbar med samt att jag varit ärlig mot mig själv angående min relation med barnens pappa.  Vi var inte lyckliga tillsammans på slutet.

Men när jag känner ångesten komma krypande måste jag verkligen jobba för att inte hamna i ett depphål.

Så idag har jag:

• Gått ut med återvinningen
• Hämtat min brors skivor på Recordmania
• Kollat bilen
• Pratat med både mamma och pappa i telefon
• Målat en stege
• Sökt ett jobb
• Ringt en kompis
• Lyssnat på podcasts
• Tagit ett bluecallsamtal
• Betalat räkningar

Listor är det som håller mig flytande.

back...

Jag är tillbaka efter många års bloggvila. Jag hade inget behov av att skriva här under en tid. Men nu känner jag att det vore kul igen. Nu börjar jag ett nytt kapitel i livet. Som separerad och singel. Denna nya situation väcker ju en massa nya känslor och funderingar.

Just nu är vi alla tre sjuka i feber och förkylning. Alltså vi har alla tre 39 graders feber. Jag har inte haft feber eller så hög feber på flera år. Mina knän skakade, alltså klapprade,  i natt när jag skulle hämta vatten till Ture.