Mäh

Vi är sjuka igen. Hela bunten. Jag, Mr J och Tigern. Så himla orättvist vi var ju sjuka typ förra veckan. Så himla äckligt allting. Och trist. Man ingen geist eller ork till nåt. Överlevnad är fokus. J och Ture har varit hemma i två dagar men jag har släpat mig till jobbet och suttit där och snorat. Mina kollegor hatar mig i tysthet. Nu känns det som Ture är okej så han ska få gå till dagis imorgon. Vi andra försöker kurera oss med sömn, mat och dryck.

Vore aptrist med ännu en sjuk helg. 

Jag är helt värdo på att blogga. Inga ursäkter!

Onsdagen var lite stressig för vår del. Vi råkade vinna budgivning på en 4:a i Aspudden. Det kändes som det gick lite fort. Vi var ju egentligen mest sugna på 5:an i samma förening men så här i efterhand känns det toppen. Kl 18.30 skulle vi skriva kontrakt i Aspudden. Mamma och pappa kom hit och tog hand om Ture. Kl 19.30 var vi klara. Vi körde i ilfart hem till Mästerkocken.

I bilen ringde både Expressen och webredaktören på tv4.se. Svettigt! Vi sprang upp till lägenheten och kastade i oss lite mat. Webredaktören skulle ringa igen och gå igenom verktyget inför efter programmet när jag skulle chatta. Hon ringde inte men jag tänkte inte mer på det. Sen gick programmet och jag åkte ut. Facebookmedelanden strömmade in men telefonen var misstänkt tyst. Kl 21.00 när jag skulle börja chatta kollade jag på telefonen och det stod "searching". Till slut fick jag liv i den och kunde ringa upp webredaktören. Hon var lagom nervös och hade tänkt att ställa in alltihopa eftersom hon inte fick tag i mig. Men det gick finfint och jag var nöjd med alltihopa! Det blev ett bra avslut på min resa i den här såpan.

Nu ser vi galet fram mot slutet av april när vi får flytta. Vi pratar om det hela tiden. Om hur mycket lättare vårt liv kommer att bli då. ALLT kommer att lösa sig. he he. Vi kommer få garageplats, hiss, diskmaskin, tvättmaskin, varmluftsugn, avfallskvarn och dessutom är det en stor fin inhängnad gård på baksidan. Perfekt för Ture och tydligen bor det en massa barn i samma ålder i föreningen. Längtar galet mycket just nu!

sjuk helg

Här är det rena rama sjukstugan. Både Ture och Jeppe är risiga och jag har ju mitt öra som hänger löst kan man säga. Vi som skulle bjuda på månadsmiddag idag för kompisgänget. Det blev inget av det. Jag sköt upp den till fredag istället. Hoppas vi är friska då. Jag ville ju egentligen laga oxkind med rödvinssås och tryffelpotatismos. Men efter att ha gått till 3 olika hyfsat välsorterade affärer och letat efter oxens kind gav jag upp och körde på en svennebanan Beouf istället. Nu har vi bouef för 8 pers som vi får äta hela veckan. Oh well ingen större katastrof direkt. Skönt att ha lagad mat.

I fredags var vi barnvakt åt Leo och Tuva i Mariefred. Det gick fint. Faktiskt lätt att ta hand om 3 barn sa vi kaxigt till varann. Dock var vi inte lika kaxiga när både Ture och Tuva höll låda vid midnatt. Då var lite svettigt i några minuter. 

Vi tvingade oss i alla fall ut och kolla på lite lägenheter och ett hus idag. 2 lägenheter var ganska bra. 1 5:a i aspudden som vi faktiskt blev lite sugna på. Väldigt spännande att se vad det slutar. Huset i Tallkrogen var i läskigt skick. Just denna vecka är vi inte sugna på hus. Jeppe säger att vi måste satsa på att bli sjukt mycket rikare innan vi kan köpa hus så vi kan köpa ett riktigt bra hus i typ Enskede.

inskolningen

Idag var första dagen för Ture som han gick normala tider 09.00-15.00 som han ska göra sen i fortsättningen. Det gick bra. Han var lite ledsen när Jeppe lämnade honom men sen hade han varit glad och nöjd hela dagen tills Jeppe kom och hämtade honom igen. Då började han gråta när han såg sin pappa. Han kom kanske på att han hade saknat.

Det var en mycket rörande scen idag när dom kom hem och Ture stapplade in med en ros till mig i famnen. Det stod "Krya på dig Mamma och grattis på namnsdagen ". Jag smalt och rann i väg.

Öronvärk och kontraktskrivning

Nu har mitt ena öra ballat ur igen. Det är tortyr säger jag. Alla ni som är öronbarn vet hur jobbigt det kan vara. Jag satt i soffan mellan 23.00-05.00 i natt och försökte överleva genom att titta på dålig tv som distraherade. Kl 05.00 så klingade värken av lite och jag somnade eller tuppade av kan man säga. Kl 08.00 gick jag till vårdcentralen och fick träffa en läkare och fick mig lite penicillin. Tyvärr har det inte värkt hål på trumhinnan riktigt så jag har fortfarande ont.

Idag har budgivningen stannat på vår lägenhet. Det blev 120.000 kr lägre än vårt acceptpris men nu orkar vi inte hålla på längre så vi kommer ta det. Imorgon skriver vi på och sen börjar nästa ångestvåg; Var ska vi bo?

Nämen hej....

Jag får ta och be ursäkt för mitt dåliga bloggande. Jäkligt svagt av mig måste jag säga. Men jesus mitt liv bara pinnar på i 190 och jag försöker haka på. Förra helgen hade vi visning och var på junibacken i lördags med min vän Fimpen från Irland och hennes två kids plus man. På söndagen åt vi brunch på Långbro Värdshus med min mamma och pappa. Försäljningen av lägenheten sniglar sig fram. För tredje helgen i rad ska vi nu ha visning. JÄTTEKUL! eller inte alls faktiskt. Vi har haft 2 budgivare som började 400.000 kronor under vårt acceptpris. Sen har dom segat sig upp med 10.000 kr var tills vi i dagsläget nu ligger ca 140.000 kr i från vad vi känner oss okej med. Tack gudars att vi inte redan har köpt nåt för då skulle vi nog ha panik nu.

Inskolningen av Ture fortsätter. Nu har Ture tyvärr upptäckt att det inte bara är roligt på förskolan. Det är tex inte så roligt när mamma går ifrån honom och lämnar honom själv där. Då gråter vi båda två. Phew! Man måste vara gjord av sten för att palla sånt här.

Ikväll är det middag med Björnarna och med Julins. Det blir trevligt! Imorgon ska jag träffa min vän Draken.

Inskolning av en tiger...

Nu har vi börjat skola in Ture. Det är "old school", traditionell inskolning med 14 dagar vi snackar här. Lite segt men kanske bäst i slutändan. Dom här två dagarna vi har kört har gått kanon. Ture verkligen älskar det och springer runt och röjer och minglar verkligen. Idag när vi stod och väntade utanför dörren för att få bli insläppta satt han och hoppade i vagnen och pekade på dörren med världens största leende. Typ "det är kul här inne mamma".

Det känns som vi gjort helt rätt att väntat lite med förskola tills han har varit redo. Det yngsta barnet där är bara dryga året kan precis gå men hon vill bara sitta i pedagogens knä hela tiden och verkar ganska otrygg på nåt vänster. Det kändes inte riktigt som om hon var mogen än. Jag är verkligen imponerad av personalen. Dom verkar verkligen engagerade i barnen och entusiastiska. 

Nu håller vi tummarna för att resten av tiden går lika smärtfritt och att Ture inte blir sjuk det första han blir när han är inskolad. Tydligen är det mer regel än undantag.

Detta, ett liv...

Det är så mycket som händer nu i min värld att jag inte riktigt hinner med. Dels är det mycket på jobbet och jag kan bara jobba två dagar i veckan för vi håller på och skolar in Ture. Så då är jag lite stressad över det. Sen försöker vi sälja vår lägenhet och det går inte riktigt som tåget. Vi måste ha omvisning i helgen. Snark! Sen skolar vi som sagt in Ture och sen pågår Sveriges Mästerkock i rutan vilket tar mycket energi på en massa olika sätt. Gah! Sen den här vintern. Den är inte bra för min energi känner jag.

Lite längtar jag till Mästerkocken är slut och allt förhoppningsvis blir som vanligt igen. Fast sen när allt är över kommer jag kanske sakna det. Men då har jag förhoppningsvis nåt annat roligt att se fram emot.

Ture 18 månader

Min son, att vara med dig är som att springa över en sommaräng och aldrig bli trött. Eller jo förresten ibland blir jag ganska trött men mest är det härligt. Den här lilla krabaten är så sjukt busig hela tiden så man blir helt matt. Ena stunden hittar han en stor tändsticksask och häller ut ALLA stickorna på golvet. Under tiden jag sitter och plocka upp stickorna öppnar han dörren till soporna och hittar ett tomt paket med kaffe som han med omsorg sprider det sista kaffepulvret över mattan. När jag i sista stund får tag i kaffepåsen drar han vidare till ugnen där han försöker klättrar in. Ja så där fortsätter det. Vi borde säkra våra skåp lite mer men vi ska ju snart flytta så vi orkar inte riktigt och då ser han sin chans.

• Väger ca 13, 5 kg
• Är ca 84 cm lång
• Har stl 5 i blöjor
• Har ca 14 tänder varav två är risgryn
• Vaknar numer ca kl 05.00 på morgonen. Inte roligt för hans föräldrar. 
• Sover 1 gång på förmiddagen i ca 2 timmar. Vi provar att korta ner den tiden för att se om han vaknar senare på morgonen men än har det inte gett några resultat.
•  Har ganska god aptit om det bjuds på god mat. Till hans mammas förfäran har han en förkärlek för fabrikslagad mat.
• Tycker väldigt mycket om snö och att åka pulka.
• Tycker mycket om att vara ute överhuvudtaget.
• Vill helst gå själv eller åka pulka. Inte sitta i vagnen. 
• Åker vi buss vill Ture helst sitta i knät och titta ut, inte sitta i vagnen.
• Älskar mössor och skor i alla dess former. Går gärna och sätter på sig en mössa om han får tag i en.
• Är störst nu på öppna förskolan. Är den som går fram och tar vad han vill ha från andra barn och den som knuffar bort andra när nån vill dela leksak. Hans mamma och pappa försöker resonera kring det här men det går inte riktigt fram
• Älskar att äta clementin som han kallar för "blepple"
• Tycker mycket om att leka med lego och börjar bli riktigt duktig på att sätta ihop bitarna nu.
• Är lite vinterröd om kinderna.
• Går i bland självmant till sin säng när det är dags att sova.
• Ska snart börja förskola. Hans mamma och pappa håller tummarna för att det ska gå bra.

Summering...

Jag har bytt kostym på lilla blöggen. Nja inte riktigt nöjd än men snart kanske jag hittar fram. I lördags hade jag en riktigt trevlig kväll med mina mästerkocksvänner. Vi samlades alla henne hos Sigrid i Hammarbysjöstad. Vi var indelade i olika lag och fick äntligen smaka varandras mat. Vilken mat det blev sen då. Maj gadd! Kvällen fortsatte på stan och faktiskt blev den riktigt sen och bra!

Den här veckan har börjat hemma. Först var jag föräldrarledig och hemma med Ture igår och sen igår kväll fick jag nån liten magbakterie som höll mig vaken i natt. Som tur var kom Pappa idag som utlovat och tog hand om Ture så jag kunde vila hemma.  Jag blir deppig av att vara hemma och vara sjuk. Imorgon ska jag gå till jobbet i alla fall.

Bio

Igår var J och jag på bio och såg "The girl with the dragon tatoo". Ture mormor var barnvakt.  Den var bra och helt klart bättre än den svenska men man visste ju vad som skulle hända hela tiden. Sen blir jag lite berörd av all ondska kors och tvärs i den där filmen. Jag tänker på Ture, att jag måste skydda honom mot allt ont. Så jobbigt att världen ser ut som den gör.

Efteråt åt vi på Burger King. Kanske den godaste burgaren i mitt liv. Jag var helt utsvulten.

Ett Mirakel...

Jag har inte berättat vad som hände i tisdags. Jo då ringer dom från förskolan med sång och dans inriktning och erbjuder Ture en plats med start den 22 feb. Vi som skulle börja skola in honom idag egentligen. Allt ställdes på ända. J hade ju sagt till sitt jobb att han kunde börja jobba 100% från 1 februari.

Istället har vi ägnat dom här dagarna till att pussla med våra jobb och se hur vi skulle kunna få ihop det med hjälp av våra föräldrar. nu känns det som att vi har löst det. Denna förskola ligger inte lika bra till men den känns så mycket bättre på alla sätt och vis. Jag mejlade en mamma i min mammagrupp som har sin tjej där och hon hade bara bra grejer att säga om förskolan. Jag som bara för några dagar sen gick och kände mig orolig och ledsen inför det här med att Ture skulle börja där. Nu har det förhoppningsvis löst sig!

Sick

Ture och jag är sjuka. Det är ganska segt. Ture har haft ögoninfektion i ett par dagar och sen har han nåt annan infektion going on.  I natt vaknade han flera gånger och var ledsen. Kl 03.00 vaknade han och var otröstlig. Vi var vakna i en timma. Sen sov han till kl 06.00 när Jeppe gick upp med honom. Det var min tur att få sovmorgon. Sen kom dom och la sig bredvid mig igen och vi sov hela familjen till kl 13.05. Helt galet. Hela dagen kom på ända. Men jag tror vi behövde sova lite för att bli friska.

Annars har Ture haft lite dålig aptit idag så han har fått äta sånt som han gillar. Vi köpte 1 liter brämhults juice till honom som han drack upp helt själv förutom 2 glas som mamma och pappa fick smaka. Lätt som en plätt att få i honom vätska om man bjuder på nåt gott. När han ratade carbonaran till middag fick han filmjölk och en babybellost istället. Inte så dumt att vara sjuk ändå tycker Ture.

Nu har Ture och jag lugn hemmakväll medan Jeppe är på 80-tals fest i Sickla. Nästa helg är det min tur att leva om när det är dags för reunion med min Mästerkocksgäng.

Hemma-hos Stora Morran

Det här med hemma-hos-repotage är ganska krävande. Dels måste man städa som en tok och plocka undan varenda liten hög. Sen ska man stajla och ställa fram snygga saker. Sen är det ju viktigt att man ser sjukt snygg ut själv också.

Ganska svårt att få till när man samtidigt måste gå efter Ture som har ögoninfektion är är på ett sjurackarns humör och slänger tusen legobitar över golvet, river ut böcker och härjar. 

Men till slut gick det. Jag måste lyckats hyfsat för journalisten blev på riktigt intresserad av den här lägenheten och frågade om vi skulle sälja snart. Och det ska vi ju. Jag lyckades lägga Ture precis innan dom kom så allt var harmoniskt och bra.

I eftermiddag får jag se vad hon har ljugit ihop.

Rörd...

Asså jag blir så rörd av alla människors engagemang av mitt deltagande i Mästerkocken. Från när och fjärran hör folk av sig. I personalmatsalen berättar folk att dom hejar på mig, att deras barn hejar på mig och alla barnens klasskompisar. Galet! Chefer som jag inte riktigt visste att dom kunde mitt namn kommer fram och gratulerar och att dom varit så nervösa när jag lagade cupcakes.

Gamla vänner till mina föräldrar hör av sig och gratulerar dom. Pappa har fullt upp med alla som ringer. Idag var Jeppe tillbaka på sitt jobb och hälsade på. Alla där hade sett det utan att han hade sagt nåt. Hans kollegas utländska fru som knappt kan svenska följer det här nu och tycker det är så roligt för nu har dom ju nån dom känner att följa. Och hon har varken träffat Jeppe eller mig. Mina indiska kollegor som är här i Sverige under en tid sitter och tittar på programmet och hejar på mig utan att förstå ett ord.

Och alla vänner som uppdaterar sina statusar på FB när jag syns i rutan. Idag var jag med i en artikel i Eskilstuna Kuriren och imorgon ska jag vara med i Radio Eskilstuna.

Vår älskade unge...

Ture är så stor nuförtiden. Det är inte klokt. Han äter dubbla portioner havregrynsgröt till frukost dvs 2 dl havregryn. När han har ätit upp gröten och vi ska äta frukost vill han gärna ha lite fil eller yogurt. Han älskar allt som kommer ifrån arla. Vi får fylla på och fylla på till paketet är slut nästan. Till mellis äter han 2 bananer och så där håller han på. Härligt med en unge med aptit.

Igår fick han äntligen använda sin pulka som han fick i julklapp. Det var roligt tyckte han. Idag hade snön smällt.

Sen älskar han boken om Pippi Långstrump. Han går omkring och säger "Pjippi, Pjippi, Pjippi" dagarna i ända. Det är som det vore nåt hypnotiskt med pippi.

Igår fick vi äntligen svar om Tures jordnötsallergi. Den är lindrig dvs mindre än "1" på den gamla skalan så goda chanser att den växer bort och ingen risk att vara i samma rum som jordnötter mm. Sen visade blodprovet att ägg-allergin nästan var helt borta också.

Vi tyckte att detta var fantastiska nyheter.

El fin de semana...

Jag har en haft en riktigt social toppen helg! Började bra med lite AW på jobbet med räkmacka och bubbel. Sen kom jag hem till min fina lilla familj och vi åt fajitas. Ture gick och la sig och Jeppe och jag kollade lite på Plura & Mauros kök.

På lördag tog vi en promenix till Skrapan där vi fikade en sväng. Ture gick för egen maskin hemifrån oss ner till Zinkensdamm. Jag vet inte hur många meter det är men kanske 600 m. Man kan säga att han kan gå till dagis själv i framtiden. Det tog ju ett tag men han var inte trött när vi till sist tog upp honom och satte honom i vagnen. Det var mer vi som ville gå lite fortare. Sen på kvällen gick jag ut och mötte upp min bokklubb för att fira vårt 5-års jubileum på Le rouge. Det var mycket trevligt och gott men lite kallt eftersom dom hade fel på värmesystemet.

Idag åt vi först lunch ute hos Jeppes styvbror i Ågesta. Kusinerna Ellioth och Ture fick leka lite. Sen var det dags fram babyshower för Amy. Vi åt en mycket god afternoon tea och bebis och mamma fick många användbara presenter. Vi lekte några lekar och gissade barnets vikt och födelsedatum. Jag vann tävlingen: Gissa barnmaten. Stolt!

Nu på kvällen har vi kollat Stjärnorna på Slottet på play.

Dagens program

Jag är så klart rörd och tacksam över alla gratulationer och tillrop! Men samtidigt är jag helt knäckt över hur jag ser ut och hur jag låter. Gah! Råkade läsa på twitter under programmets gång. Det var inte bra. Några skrev att dom hatade min röst. Så nu kan jag bara tänka på att folk ska hata mig. Nej det är nog ingen bra idé att läsa där i fortsättningen. Det gör mig inget gott. Tyvärr blev ju några av mina favoriter också sågade så så är väl livet antar jag. Jag får fokusera på alla fina människor som vill mig väl.

Nej dags att krypa till kojs! Betvivlar att jag kommer kunna sova i natt.

Ps vill bara förtydliga att jag bjöd på hemlagad chili i mitt hemma-hos-repotage. Här hittar ni receptet. 

Jahopp....

......då var det ute. Jag gick vidare i Sveriges Mästerkock i går.  Eller inte igår. det var ju länge sen men igår sändes det på tv. Mina trogna läsare kommer kanske ihåg när jag skulle gå på audition och sen var det plötsligt locket på. Man fick liksom inte berätta hur det hade gått. Man kunde bli stämd och lite av varje.

Hur som helst var det både roligt och jäkligt plågsamt att se sig själv på tv så där. Men det var roligt att se Ture och Jeppe. Mamma, pappa och 5 av mina närmsta kompisar var här hemma och delade denna stund med mig. Jag bjöd på lite mat och vin. Alla skrek när jag kom upp i rutan. Sen måste jag förtydliga en sak. Vi åt inte BARA mackor tills jag var 11 år. Men vi drack te och åt smörgås till middag.

Jag blir så glad av att alla är så stolta över mig på facebook. Min familj och min släkt delar länkar och vänner taggar mig i inlägg. Idag har människor kommit fram på jobbet och grattat och mejlat sen har dom ringt från Eskilstuna Kuriren.

Jojo det går bra nu.....

Trettondagsafton

Jeppe och jag brukar ju fira trettondagsafton av någon anledning som vi inte riktigt vet. Det bara blev så att vi, två i rad, har åkt till Stadshotellet i Trosa. I år har jag fått lite gratis nätter på Clarion Sign, så vi bokade in oss på ett rum där istället. Det blev ett riktigt bra dygn. Det började med att vi blev uppgraderade till ett superior rum på 10:nde våning med utsikt över Kungsholmen och halva Stockholm. När vi checkat in och installerat oss på rummet drog vi till spat och bastade och badade utomhus i den 34 gradiga poolen på taket. Det var riktigt nice och vi köpte en liten öl med oss till poolen.

Efter badandet öppnade vi lite champagne på rummet och åt lite charkuterier från Hötorgshallen. Vi gjorde oss i ordning och drog till Grill där vi hade bokat bord. Galen inredning på det stället! Lajk! Kanonbra service och god mat! Vi tog deras GRILL-plate och fick smaka hela repetoaren av grillat kött, såser och tillbehör. Bredvid oss satt ett tjejgäng och pratade om vart dom skulle gå vidare. Dom pratade om Kåken. Jeppe och jag tog dom på tipset, tog in notan och skyndade dit. Det visade sig vara "the plejs to be". Jag kände minsann igen lite krogrävar från mina år på Riche även om jag och Jeppe drog upp medelåldern en del. Sen drog vi vidare till Vassa Eggen och stötte på några bekanta till Jeppe. Det var ett trevligt inslag och vi var riktigt nöjda med vår utekväll när vi promenerade hem i snöfallet.

Idag tog vi sovmorgon och kom ner till en fullpackad hotellfrukost. Vi drog oss lite på rummet innan vi checkade ut och begav oss hemåt och sen vidare till Mariefred där Ture hade spenderat natten. Hos sin faster och kusiner. Det hade gått jättebra och han hade haft kul och varit nöjd hela tiden. Det kändes riktigt bra för oss. Det betyder att han kanske kan sova över där igen nångång.