Att komma ut ur garderoben

Jag och Mannen pratar ut i tidningen Hennes. Vi pratar om vad man får berätta om sitt förhållande på sin blogg och vad man inte får berätta. Rubriken är "Är du en skvallerbytta.se?"
Tack for den!

Det är kort pa oss också.

Nya vänner

Morran har varit på sitt första möte för hemmafruar i Bangalore. Jag började prata med en amerikansk kvinna på gymmet i tisdags och hon undrade om jag ville följa med henne idag. De verkar ha en hel del grejer på gång om man vill ha förströelse. De arrangerar en massa middagar och bruncher. De åker på spa och om man vill kan man hjälpa till och "do some charity-work". Vi drack kaffe och åt kakor, alla var mycket vänliga och sofistikerade.

Nästan alla vara så klart ganska mycket äldre än Morr, inklusive min nyvunna vännina. Hennes man är CEO för Goldman Sachs i Indien. De har sina två barn med sig och de har bott på ett hotell den senaste månaden och som min vännina beskriver det med sin New York accent; It's just awwwwful (tänk George i Seinfeld eller Rosie O'Donnell). Morran nickar och försöker verkligen förstå hur jobbigt det måste vara att bo på ett 5-stjärnigt hotell i en hel månad. De ska flytta in i en 12.000.000 SEK-lägenhet nästa vecka hon är "very happpy".

Vi gick och åt dim sum till lunch, hon och jag. Hennes chaufför släppte av mig inne i stan och hon ska ringa mig nästa vecka "and take me shopping".

Jag antar att jag får ta med mig stora plånboken...

Cobra

Min svenska vän Frida bor ute på Campus på Banglore Universtiy. Här om dagen kände hon sig hurtig och bestämde sig för att ge sig ut på en joggingtur. Hon snörade på sig skorna och begav sig ut. I trappen träffade hon på en indisk kompis som frågade vart hon skulle. Hon hojtade till honom att hon skulle ut och jogga i skogen brevid.

"Well you just make sure to watch out for the cobras, there are plenty of them out there" svarade han.

Man kan säga att hon frös i steget och "rewindade" sig själv upp på rummet igen.

Hon kom liksom av sig.

Ett skepp kommer lastat

Att ha en hobby tillsammans...

Igår skulle Räven och Morran spela tennis. Förberedelserna började redan pa lördagen da vi skulle köpa ett tennisrack till Räven. Han ville absolut ha det dyraste som fanns att uppbåda i hela Banglore. Först köpte han ett rack som han var nöjd med ända tills han steg in i nästa affär och såg ett dyrare och finare rack. Då ville han byta det första han hade köpt. Tyvärr fick man inte pengarna tillbaka utan endast presentkort. Det andra racket han ville ha, tog ett par dagar innan det kunde levereras eftersom det var tvunget att strängas först. Så igår när vi skulle spela var han tvungen att hyra ett.

Man kan inte direkt säga att det var en match mellan Hingis och Nadal. Vi var faktiskt ganska kassa båda två men det känns vuxet att ha en hobby tillsammans. Eftersom Mannen är starkt emot golf, eller som han säger "varför ska jag gå omkring med en dramaten på en gräsmatta som en annan gubbe", så får vi försöka hitta andra sporter som passar oss.

Tränga sig

Alla indier verkar tycka att det är helt okej att tränga sig. Om man inte häver sig fram så blir man snabbt undanskuffad. Ofta när jag ska beställa något i detta landet står jag och väntar på att kassörskan ska titta på mig så att jag kan beställa. Jag står väluppfostrat och väntar tills personen ifråga verkar vara ledig att ta min beställning. Detta civiliserade sätt har jag sällan någonting för. Allt som oftast kommer det någon från sidan, kvinna, man eller barn, vem som helst, och hojtar sin beställning och viftar med en sedel. Så klart tar kassören den personen först och Morran gnisslar tänderna lite och tänker att snart blir det nog min tur ändå. Jag är ju ända svenne och är en stark anhängare av kösystemets civilserade ordning. Nej, då kommer det någon annan stolle från ingenstans och hojtar sin order och Morran blir sist igen.

Jag måste nog öva mig att bli lite mer vass i armbågarna. När jag väl kommer hem, en dag kommer jag nog vara ganska odräglig.

Monkey business

I söndags besökte Mannen och jag Mysore. Vi svängde omkring i palatset barfota och imponerades av vacker arkitektur (btw man var tvungen att vara barfota det var inget vi ängnade oss åt för skojs skull). Utanför själva palatset fanns det en elefant man kunde rida på om man ville. Det fanns även en skylt där det stod "Joyride" och en pil som pekade på en trött kamel som stog bunden vid ett träd. Hade det inte varit absolut kameraförbud pa området hade jag så klart zappat ett kort pa detta spektaktel. Mannen och jag höll pa att skratta på oss.

Vi fortsatte upp i bergen till Chamundi Hills. Där hade vi hört att apor vaktade ett hinduiskt tempel och till dem skulle man skänka bananer. Vi köpte svindyra bananer med oss upp. Vi närmade oss en trapp, där ett tiotal apor satt och vilade. De såg oss och de såg bananerna jag höll i handen. De sprang emot oss och pep och skrek upphetsat. Morran blev lite rädd läs hysterisk. Jag tog inte rabiessprutan innan jag åkte och jag ville verkligen inte bli biten. Jag slängde några bananer på marken framför mig men aporna var inte nöjda. De ville ha allihop. Jag slängde över klasen till Mannen som försökte gömma klasen bakom ryggen sa att vi skulle hinna ta några kort på de små glupska rackarna. Vips, kom det en liten apa bakifrån och knyckte hela klasen.

Hela dramat var över på mindre än 15 sekunder. Man kan säga att de här filuerna var tränade och hade varit med förr. Räven och Morran hade inte en chans.

Sorg

Min alskade laptop har helt gett upp. Total kortsluttning i den. Man kan inte fa ur den minsta lilla pip. Morran ar utom sig av sorg. Jag fick den av min pappa for nastan exakt ett ar sedan i examenspresent.

Mannen tog med sig datorn till jobbet igar och forsokte lamna in den pa service. Det visar sig da att min modell av HP inte kommit till Indien an sa de kan inte hjalpa mig. Den maste skickas till Europa eller till det narmaste landet har langt-bort-i-stan dit den har kommit. Nedrans jakla u-lands Indien vaser Morran hest.

Det kommer att betyda att det kommer att ta veckor innan jag kan surfa hemma igen. Det ar en san stor del av min vardag har borta. Det hjalper mig att kanna mig mindre ensam har. Morran ar otrostlig.

Nu sitter jag pa ett skabbigt internetcafe' som jag helst skulle ha velat decinficerat med klorin i hogtrycksspruta, innan jag klev in men noden har ingen lag. Morrans internetberoende ar starkt och okontrollbart.

Om det nu ar sa att det ar myror som krupit in i min dator och atit pa kopplingarna ska de tjyven fa se pa annat hemma. Vi har namligen en hel del myror har och var. Ibland nar jag oppnade laptopen krop det myror upp mellan tangeterna. Jag kommer att gora det mitt kall att doda varje liten myra som behagar visa sitt fula tryne for mig.

Jag bara varnar.

Happy Birthday Bloggen!

Åh jag, mitt senildementa yrväder! Jag glömde bloggens första födelsedag. Jag låg och tänkte på det dagen innan och sen när jag vaknade var det som bortblåst. För precis ett år sedan igår, den 15 september startade jag min lilla blogg. I hela tolv månader har den varit min snuttefilt in cyberspace. Tack alla ni som har läst och kommenterat. Det har värmt.

transvestit

Mannen och jag såg hur många lägenheter som helst igår. Idag är det svårt att hålla dem isär. Det flyter ihop. Vi hittade i alla fall en lägenhet som vi vill ha speciellt. Det finns en till också om det skulle gå i stöpet med den första.

Vid ett tillfälle stod vi och väntade på en mäklare utanför en fastighet och då kom det fram 3 indiska transvestiter till oss och började prata. De ville ha pengar till nya saris. De var mest intresserade av att prata med Mannen som tur var. Jag stod bakom och sneglade fram lite. Det var roligt att se. De betedde sig lite feminint och klädde sig precis som indiska tjejer.

Jag önskar jag hade kunnat ta ett kort på dem och lägga ut det här så ni skulle förstå.

Mer djurobservationer

Igår när jag var på väg hem från gymmet regnade det. Min riksha chaufför vägrade köra mig fram till dörren eftersom det var så lerigt. Jag fick kliva av och gå i leran själv. Spanks a lot! Hur som helst var jag tvungen att gå förbi den "döda råttan". Det ligger en död råtta på vägen hör utanför. Den är helt platt och har ett hål i magen. Jag och Mannen har enats om att den är 30% större än ett marsvin. Ni fattar själva. En riktig bjässe. Uack!

Ny lya

Idag ska jag Mannen åka och titta på lite nya lägenheter närmare centrum av Bangalore. Vi bor i utkanten av stan och det tar irriterande lång tid när man ska någonstans i rusningstrafik.

Här är några bilder från vår nuvarande lägenhet.

Vardagsrum

Sovrum

Life of luxuary...

Idag har jag haft en underbar dag för mig själv. Jag åkte in med Mannen till Leela. Jag drack en cappucino och gick ner till gymmet. Jag gick och sprang en timma på bandet sen gjorde lite övningar i maskinerna samt 70 sit ups. Bytte om till bikini och gick och la mig i solen vid poolen. Simmade 8 längder dvs 200 m. Duschade, bytte om och gick och åt lunch. Jag åt en Thali deluxe dvs en massa röror och nanbröd. Sen gick jag och gjorde fransk manikyr och pedikyr på en salong. Efter den hårda dagen var jag helt slut. Jag var tvungen att gå och köpa en dvd med Pride & Prejudice orginal versionen från BBC, alla avsnitten.
Life can be hard some times

Tommy Girl

Eftersom det typ inte finns några kläder i det här landet som jag tycker om, så var jag i lördags bara tvungen att köpa något som jag verkligen inte skulle ha gjort i mitt normala element. Jag köpte en tröja från Tommy Hilfiger. När min man tidigare i somras började yra om Hilfiger tyckte jag det var omåttligt roligt. Jag retade honom och sa att han var en "gangsta-wannabe". När jag sen kom hit förstod jag varför han hade drivit sig så långt att han var tvungen att shoppa där. Det finns verkligen inte mycket i detta land som liknar det i min garderob. Jag föll till föga och köpte en t-shirt. Den var inte särskillt snygg och inte heller satt den så där toppenbra men vad gör man inte för att stilla sitt behov av nya kläder. Mannen ger igen nu och går och kallar mig för "Tommy Girl" och sånt annat töntigt.



Kolla in det gigantiska kvittot, värsta fakturan.

Crazy Cows

Här i Indien är kossorna heliga. En god Hindu äter inte biff eller nötkött. Kossorna går omkring på gatorna hur som helst. Igår var mannen och jag var i Indira Nagar och skulle köpa ägg från en butik i väggen. Plötsligt höjer butiksinnehavaren handen och schasar iväg något. Vi vänder oss om och där står en stor, vit och svart fläckig kossa och har börjat gnaga på ett par kvastar som stod på gatan utanför butiken och var till salu. När butiksinnehavaren börjar hojta lommade kossan iväg.

De gillar att ligga mitt i vägrenen och knapra på lite dammigt väggräs. Om en kossa kliver ut mitt i vägen kör alla bilarna runt kon. I fredags frågade jag S, som är indier vad som skulle hända om man råkade köra på ko. Han sa att det skulle betyda stor otur samt att människorna säkert skulle ge sig på oss, eller som man uttryckte det;

”If you kill a cow, the people will kill you”



En kossa som ligger och tar igen sig lite

Nymodigheter

Jag har fått en ny telefon här i Indien. Jag har fått låna en gammal Nokia av Räven. Min svenska telefon kan inte hantera saker som ”Indiska kontantkort” och sånt. Min ”nya” mobbe är precis en sån som min mamma har. Jag som retade henne för den och sa saker som;

” Nej men Mamma har du sett, Barna Hedenhös har glömt sin mobil här. Jaha var det din, hö, hö, hö.”




Skrattar bäst som skrattar sist.



Good bye my lover

"Den lilla gäddan"

Igår när jag och Mannen promenerade på kvällen på väg ut såg jag den största kackerlackan jag har sett i hela mitt liv. I efterhand har jag refererat till den som ”Den lilla gäddan”. Det är så klart en överdrift, men jag vill verkligen understryka att den var stor. Kackerlackan gick där på gatan bland alla andra ungefär som han var ute på en liten söndagspromenad. Helt plötsligt kilade han ner i en springa i marken. Morran, som blev lätt chockad av hans uppenbarelse, var tvungen att stanna till lite på gatan och hämta andan.

När jag och Mannen kom fram till festen vi skulle till, träffade jag en österrikisk tjej. Jag råkade nämna kackerlackan och då var hon vänlig nog att informera mig om att kackerlackor i Indien även kan flyga.

Jiee, spanks a lot for that information!



Det där är verkligen inte min arm!

Tips!

Mr Alex Schulman är en galen prick. Alla ni som har ignorerat hans blogg till nu får chans att ta er i kragen och kolla in den här annorlunda människans syn på omvärlden.

Steve Irwin

Idag när Morran som bäst trampade loss på en cykel på gymmet (ja, jag är träningsnarkoman nu för tiden) såg jag Australiensaren Steve Irwin hade dött. Tydligen hade han blivit attackerad av en Stingrocka som stack honom rakt i hjärtat under en tv-inspelning. Det tragiska var att Irwin dog efter en attack från en stingrocka som i normala fall är mycket fredliga djur och ytterst få människor har dött efter blivit attackerade av en

Inte för att vara taskig men det var tjyven på tiden. Jag vet att det är fullkomligt politiskt inkorrekt att säga så men som han har hållit på och brottats med krokodiler, kicklat skorpioner och dragit ormar i svansen.

Lite rätt åt honom var det faktiskt. Man kan faktiskt säga att han tiggde om det med sitt ”This is reeeaaaaaaaaaaally daaaaaangerous” innan han slängde sig över en dödsgiftig varan.

Man ska inte hålla på och gosa och med otäcka, giftiga djur. Det är farligt. Man kan dra paralleller till Siegfried & Roy. De hade hållit på i flera år med sin tigershow där de lattjade omkring med tigrarna hur som helst. En dag lackade en tiger ur och gav sig på Roy. Roy är idag handikappad och måste ha ständig vård. Man tror man kan tämja vad som helst men det kan man inte.

Man kan säga att naturen har tagit ut sin rätt.

Krubb

All mat som jag har ätit här i Indien har varit god. Det känns som man kan gå in var som helst och beställa något och det kommer att vara gott. Det är lite likt svensk indisk mat men lite annorlunda ändå. Min grej är att äta på food-courts på varuhus när jag är ute och shoppar. Då kostar en måltid ungefär 70 Rupies dvs. 11 SEK. Inte så dyrt. Ofta beställer jag kyckling. Man får en massa olika röror, bröd och bröd till. Ofta får man bara en sked att äta allt med, ingen kniv eller gaffel. När Morran ser sig omkring inser hon att alla andra äter med bröd och med händerna. Morran försöker att äta ”autentico” men det går inte så bra. Jag blir så attans kladdig. Man får bara en liten tunn servett till. Den räcker inte så långt. Morran har börjat lära sig att bära med sig servetter vart hon går så hon slipper att oroa sig över den detaljen, som en riktig liten tant.

En annan grej som är bra är att jag inte har blivit sjuk än (peppar, peppar…). Då har jag förstås inte ätit på de sunkigaste haken eller ute i gatukök. Så kaxig är jag inte än. Min föreställning om indisk mat var ungefär att jag skulle bli magsjuk så fort jag kom igenom tullen eller kanske redan på planet. Jag har minsann hört talas om ”Delhi Belly”. Jag antar att det dimper ner som ett brev på posten så småningom och då kommer jag bara vara förvånad över att det inte kom tidigare.

On/Off

Strömmen kommer och går här i Indien. Man sitter helt fridfullt hemma och pysslar med nåt och så går strömmen och allt blir mörkt(om det är på kvällen). Det är inget ovanligt utan verkar höra till vardagen. Om man är ute och handlar på ett varuhus så kan allt bli mörkt och stanna av för en stund men det är ingen som bryr sig eller hetsar upp sig över det. Alla är vana. Ofta kommer den igång direkt efter några minuter igen och ingen skada är skedd. Det är lite tråkigt när man ser nåt på tv bara och missar 5 minuter. Men men lite för mycket folk och lite för lite el bara.

Skärrad

Det är ganska mycket djur här i krokarna. Även om vi bor i en ganska fin lägenhet med städerska så finns det ganska mycket djur här. Värst är myrorna. De är överallt. Det är små, små, röda nästan genomskinliga saker som ränner kors och tvärs. Så fort man har lämnat minsta lilla grej framme så är det myror där. Idag när jag öppnade min dator sprnag det myror fram under tangenterna.När man öppnar sin underkläderslåda springer det myror omkring där. Det är värst under zinken i köket där soptunnan står. Där är det otäckt ibland.

Här om dagen lyfte Räven ut en ödla från vårt rum. Ödlan kommer för att äta myrorna. Morran tycker definitivt inte om ödlor. Nu måste jag kolla av varje rum och det finns nåt äckligt djur där inne innan jag går in.

Morrans hela ben är bitna av myggor. Jag nio stycken stora röda fläckar över mina ben. Det ser ut som fläcktyfus. Inte hur jag vet hur fläcktyfus ser ut men om jag får fantisera fritt så ser det ut som på mina ben. Nasty med andra ord.

Det där med DDT kanske inte var en så dum ide ändå...

Stubb & Lugg

Igår efter mördarbehandlingen på gymmet tänkte jag var värd lite ompyssling. Jag till den flashigaste frisörsalongen jag kunde hitta för att klippa mig.Den låg precis intill mitt gym. Håret blev bra faktiskt. Det bästa av allt var att det endast kostade 65 SEK.

Oh no too expensive, don´t twist my arm....

Shape up Mam!

Idag började jag min vardag som lyxhustru på allvar. Jag åkte med Mannen in till stan och han droppade mig på Leela. Jag gick in och bytte om och började power-walka på ett löpband. Det fanns tv-apparater framför varje band med trådlösa hörlurar. Jag zappade igenom alla 100 kanalerna en gång innan jag bestämde mig för ” A league of our own”. Den med Geena Davis och Madonna och de spelar baseboll. Jag lever mig in i filmen och helt plötsligt hade jag gått där i EN timma. Det här börjar bra tänkte Morran. Steg av och höll på och falla ihop. Benen vek sig nästan. Kände mig som Bridget Jones på gymmet när hon cyklar som tjyven och sen ramlar platt. Var tvungen att chilla lite i juice loungen. Var femte sekund går det förbi nån liten indier och säger ”Good Morning Mam".

Jag går över till maskinavdelningen och börjar dra lite förstrött i alla avancerade apparater. Det är ingen annan där så jag är själv. Helt plötsligt hör jag bakom mig; ”Do you want me to show you some exercises Mam?

Jag vänder mig om men ser ingen, jag tittar ner och där står en liten indiska i gympa-overall och ler med hela ansiktet med pärlvita tänder från sida till sida. ”OK” säger Morran.

Då visar hon helt plötsligt sitt rätta jag och hon börjar köra med mig som vi var på en aguility-kurs och jag var hennes hund. ”Like this Mam”, ”No Mam you have to concentrate on the execersise Mam”, ” You have to focus on the muscules you are using Mam”.

Hon drar omkring mig i varenda maskin tills alla Morrans muskler darrar. Till slut kommer en bokad kund som hon ska träna och Morran slipper äntligen ut ur hennes klor. Hon berättar att ikväll har hon aerobics kl 18.00 och att jag borde komma. Morran avböjer och säger att detta får nog räcka för idag. ”You come again tomorrow Mam?” Morran vet inte vad hon ska säga så jag nickar bara lätt. ” Good I will be here, we train more tomorrow Mam”.

Morran stapplar förstrött iväg till dushen. Ligger länge i bubbelpoolen och slappnar av. I duschen kan jag knappt lyfta armarna över huvudet.

Bävar inför morgondagen.

My hood

Inne i lägenheten är det lugnt och fint och civiliserat. Vi bor i ett komplex med en liten vakt som gör fin honnör när vi kör ut bilen. Utanför grinden är det jordstampad väg och kaos. När Morran går gatan fram, går hon i vägrenen en liten bit och sen början den riktiga "vägen". Det finns inga riktiga trottoarer där vi bor. Alla stirrar på mig som de käkat ”glo-soppa” till frukost. Skolbarn pekar lite på Morran och fnittrar. Överallt är det folk som säljer saker; kokosnötter, bananer eller klockor. Var femte meter stannar en Riksha och frågar om jag vill åka någonstans. Det ligger sopor i diken och i förgår klev jag över en död råtta. Gatuhundar stryker omkring överallt och jag är tiggarnas favoritoffer. Trafiken är kraftig, högljudd och ganska livsfarlig.

Och så där håller det på i en halvtimma tills jag är framme vid bankomaten.

Update

F´låt lilla bloggen för att Morran har slarvat så dant med att uppdatera dig med hur jag har det här nere i "The land of Hare Krishna". Jag har det bra faktiskt. Min snälla man har köpt ett medlemskap på Leela Palce SPA/Gymtill mig dit jag kan gå och träna lite och kanske simma i poolen om dagarna. Vi har varit där både lördag och söndag. Idag åt vi en fin fin champange-brunch och efter det gick vi och la oss vid poolen och jäste. Efter det gick vi runt lite och shoppade. Morran fyndade ett par fina sandaler för 20 kr.

Vi har också varit ute fredag och lördag. I fredags blev det tom efterfest med en massa expaths. Det var trevligt.

Min Resa

Morran has landed in India. Jag hade inte så mycket att göra på resan ner så jag skrev lite på min lilla laptop under tiden så här kommer världens lääääängsta inlägg.

På planet från Arlanda till Paris försöker jag att sova lite. Det går så där. Huvudet rullar omkring som på en lealös och det gör ont i nacken efter ett tag. Innerst vid fönstret sitter en tjej som tydligen ska iväg på sitt EF High School år. Hon läser många EF High School Year broschyrer nämligen det var därför jag fick det intrycket. Hon verkar ha lite lätt damp av något slag, hon kan absolut inte sitta still. Hon har fått en ny digitalkamera som hon packar upp innan planet har lyft och börjar fota överallt. Hon fotar ut genom fönstret, hon fotar oss och hon fotar inplastade säkerhetsskrifter som ligger i stolsryggen. Hon blåser upp en nackkudde häftigt och högljutt. När hon ska gå på toaletten ber hon oss inte att resa oss. Hon hoppar fram mellan våra ben. Det funkar ju men det känns konstigt.

När jag landar i Paris går jag direkt till min gate och sätter mig. Det sitter en hel del svartklädda kvinnor med slöja omkring mig. Jag vågar inte se dem i ögonen, inte deras män heller. Jag skulle ha vilja ha en sån där nackkudde som damp-ungen hade. Mitt finger gör fortfarande ont sen jag skar mig dagen innan. Det bultar och har blött igenom plåstret. Sitter och funderar på vad det kan serveras för mat på det här ”Gulf Air” Kan ju var precis vad som helst. Undra vilka filmer som går? Säkert inga tuffa som Mannen fick se på sin flight. Sitter här en timma innan planet ska gå som värsta pensionären. Måste hålla uppsikt över min väska. Tänk om någon skulle slinka ner lite knark i min väska och så skulle jag anlända till Bahrein med det. Det skulle just vara snyggt. Undra vilka straff de har för knarksmuggling där. Det blir väl stenad till döds på öppet torg eller alternativt ”Bangkok Hilton” på livstid. Gos!

Planet som ska ta mig till Bahrein är stort och fint. Morran skulle så klart vilja sitta i 1:a klass, sträcka ut benen och fälla tillbaka sätet. Det skulle ha varit nice. Det skulle jag ha varit värd. Hatar luften i flygplan. Den är så torr så att det torkar ihop stora kockor av snor i näsan. Det skulle verkligen vara nice med en luftfuktare. I sista minuten innan planet skulle lyfta höll Morran på att glömma sin mobil som låg påslagen i väskan. Det hade kunnat sluta illa jag kunde ha störtat oss alla i fördärvet.

Resan går bra. Men flygvärdinnorna verkar tro att jag är lite av ett UFO. Först får jag inte ner mitt bord sen visste jag inte hur man satte in hörlurarna så jag kunde lyssna på filmen. De verkar undvika mig nu. Vågar mig ändå på att be om ett plåster från en ny flygvärdinna som jag inte ännu har fått en rullning med ögonen av. Ser ganska bra filmer. En är med Eva Longoria, Keith Suderland and Michael Douglas av en händelse läser jag i min medköpta DV att den heter ”Hotet inifrån” och har premiär i Sverige i september. Verkligen inget att betala pengar för kan Morran säga direkt. Om nu någon skulle ha råkat hyra den på DVD så skulle man kunna se den men inte annars. Flera olika filmer går parallellt så Morran flippar i mellan kanalerna. Det sitter ingen i sätet brevid så jag har även den skärmen på och bevakar en annan film där men det blir för stressigt.

Så klart hamnar jag som alltid framför en liten unge som sparkar i sätet. Det en liten fransk pojke på kanske 5 år och en fransk tjej på 4 år som sitter där bakom. Morran vet inte riktigt hur hon ska kommunicera fram att hon kan sluta ligga och sparka mig förstrött i ryggen. Det är inte skönt. Jag kan ju ingen franska och ungen kan säkert ingen engelska. Fransmän är ju allmänt känd på att vara dryga och inte kunna engelska och jag är ganska övertygad att detta även gäller den här 4-åringen. Jag försöker vända mig om och titta på henne, vänligt men bestämt. Hon ser på mig men fattar inte vinken. Jag försöker ta tag i hennes fot för att visa att hon ska sluta. Hon tror att vi leker och plötsligt har det aldrig varit roligare att sparka i mitt säte. Morran byter säte och då börjar så klart hennes bror att sparka mig i ryggen. Morran ger upp och slutar ge dem uppmärksamhet det funkar efter si så där 40 minuter.


Jag anländer i The Kingdom of Bahrein och det är chockvarmt. Säkert 50 grader och ca 200% luftfuktighet. Det går flera Shejker och kvinnor i Burka framför mig på väg till säkerhetskontrollen. Burkor är läskiga. Man ser inte vem som är där inne som det ser ut som de svävar fram. Det är lite ”Spökplumpen”- känsla över det dem. Jag ser ”Crazy Frog” som gosedjur på tax freen i Bahrein. Överväger att köpa en till Mannen men han skulle nog bli sur.

Om jag trodde det var mycket Shejker i Bahrein är det ingenting mot hur många det finns i .Oman och på Muskats flygplats. Att gå omkring i en lång vit särk och ha en vit liten mössa på huvudet verkar tydligen var sista skriket bland män i Oman. Alla som jobbar på flygplatsen är supergulliga och mycket hjälpsamma. Jag hittar en uppblåsbar nackkudde som heter ”Snoozer”, den köper jag. Jag köper även en ”The Office” dvd-box till mannen för 13500 Oman pengar. Jag vet inte riktigt hur mycket det är men det lär väl visa sig på min Visa-räkning sen. Slår till på en liten Dior-box till mig själv. Mannen skrämde ju upp mig till tusen om att man inte fick ha en gnutta vätska med sig i handbagaget för då tar tullen det. Detta visade sig endast gälla London, USA och nåt annat ställe. Så Morran har flugit i den torraste av luft runt halva jordklotet utan den minsta tillstymmelse till fukt. Mina läppar som är beroende av Dior gloss ligger torra och smuliga och de svider nästan. Mascaran som jag satte på någon gång vid 04.00 snåret har smulats bort och ligger utspridd över hela mitt ansikte. Jag har inte kunnat tvätta mig, smörja in mig på nytt och kanske borsta tänderna. Dior-boxen var som ni säkert förstår ett ”Survival kit”.

Äntligen anländer jag i Bangalore dock lite försenat. Efter att ha ställt sig i den sölligaste passkontroll kön kommer jag fram till bagage claim och så klart är inte mitt bagage med. Det sa ju Tettes chef redan på förhand, att med så många byten kommer inte bagaget fram men jag hoppas ändå.

Nu håller jag på att stressa lite över ifall det inte skulle återfinnas. Kors pommes vad mycket grejer som skulle försvinna för mig då. Jag hade i alla fall min älskade lap-top som handbagage så den klarade sig i alla fall.

Ikväll ska vi gå ut och äta. Morran ska gå ut i samma kläder som har rest i.