Idag har vi haft släktkalas för WIlmur här. Mina mostrar, kusiner och vänner till familjen kom med sina barn. Min kusses 1 veckas söta mini-bebis var också med. Majken eller Stina ska hon heta. Jag hoppas på Majken mest. Jeppe och jag fick öva på att hålla henne. Det gick bra, hon bara sov rakt igenom det.
Jeppe och jag gjorde en skattjakt för barnen. Det blev ganska lyckat och Wilmur frågade sen om hon kunde få skattjakt varje gång hon fyllde år.
Efter middagen spelade vi sällskapsspel. Jeppe och jag kom definitivt sist. Wazz? Vi som är bra på frågesport. Helt klart fel frågor för oss. Imorgon drar vi hem till storstan igen. Det ska bli hur skönt som helst. Jag är nöjd med lantliv nu. Dags för civilisationen. Får se hur det går med trapporna hemma. Om jag kommer upp och ner eller om jag bara kommer upp och sen aldrig ut igen. Spännande!
2 comments:
Fy för att vara höggravid och gå i trappor!
Nu, tio och en halv vecka efter förlossningen, är bristningarna kvar på magen. Kanske har de blekts något, men det är inte bristningarna som jag stör mig mest på utan magens form. Som en skrynklig skinnpåse på magen. Jag ser smågravid ut och det är INTE roligt... När (observera att jag skriver NÄR och inte OM) magen blir platt igen så kommer bristningarna nog inte synas lika mycket.
Kul att du följer min blogg, hoppas de sista veckorna (dagarna?) går bra i värmen. Och så hoppas jag att du slipper kejsarsnitt!
Hej Rebecca! Det tar ju tid med magens form. Du får ha tålamod. Vore konstigt om du var platt redan efter 10 veckor. Jag följer dig och Katrin Z med stort intresse. Fortsätt blogga. Jag har googlat lite på det där med bristningarna och dom kommer nog att blekas med tiden. Efter ett tag blir de vita.
Ja jag hoppas också att jag slipper snitt.
Post a Comment