Ja vad kan man säga. Hela bloggkriget har gått helt knäpprätt åt skogen. Det har tagit helt otroliga propotioner.
Igår kände jag mig faktiskt ganska låg och jag gick ut med förhoppningen att inte bryta ihop under Produktionsledarens middag. Jag lyckades. Jag gick vidare till Bananas fest i Hornstull och någonstans under kvällen vände hela känslan i magen från katastrof till en känsla av lycka. Lycka av att vara tillbaka bland personer som man tycker om och håller nära. Att ha speciella personer i sitt liv som alltid värdesätter mitt sällskap.
10 comments:
good! skönt att höra! klapp på axeln
Ja verkligen, ditt X verkar vara helt dum i huvudet. Han fattar dessutom knappt vad han skriver, vem som helst kan ju tolka den där texten till det elaka manifest den är.
Ofattbart och hutlöst!
Jag vill inte på något sätt vara elak eller oförstående men du har väl en ganska stor del i bloggkriget att göra också eller hur?
Du har det nog jobbigt och så men jag har läst hans text och den är ju faktiskt inte så som du valt att beskriva den eller hetsa upp dig kring.
Ditt val att klippa och klistra i hans text genererade nog många många kommentarer till hans blogg och visst är det taskigt att skriva att han håller en 18-åring i handen men ni gjorde ju slut för ett tag sedan och ni har inte sett varandra på 10 dagar (sorry om jag har fel) så det är väl inte så konstigt om han festar?
Att vara omgiven av vänner när det stormar är det viktigaste som finns. Kram
Godmiddag Morran.
Herrejösses, vad händer? Nog om det.
Kul läsa att du jobbar så smått och har dina vänner omkring dig!
Mvh
Ja du blygisen jag har ingen aning!
Post a Comment