Allt var egentligen mycket bra mellan mig och H. Vi trivdes i varandras sällskap och vi umgicks avslappnat och lättsamt. Men när vi sen skulle "bli ihop" på riktigt så ställer det andra krav på förhållandet. Då måste den personen infria alla dom förväntningar man har på sin blivande man. Man måste kunna föreställa sig en framtid ihop med allt vad det innebär. Och det kunde inte riktigt jag med H. Då var jag tvungen att släppa honom fri och inte slösa mer av hans tid.
Men det gör sjukt ont att avstå ifrån någon. Att säga nej till allt det gosiga och najsiga.
Det gör ont.
2 comments:
Det gör sjukt ont men är väldigt moget! Och rätt! Och mycket bättre att komma på nu än om fyra år när ni antingen bara "harvar på" och inte kommit någon vart eller sitter med två kids och radhus! Låt det göra ont för då blir inte ärren så fula!
Japp jag vet att det är rätt men riktigt svårt samtidigt.
Post a Comment