I söndags besökte Mannen och jag Mysore. Vi svängde omkring i palatset barfota och imponerades av vacker arkitektur (btw man var tvungen att vara barfota det var inget vi ängnade oss åt för skojs skull). Utanför själva palatset fanns det en elefant man kunde rida på om man ville. Det fanns även en skylt där det stod "Joyride" och en pil som pekade på en trött kamel som stog bunden vid ett träd. Hade det inte varit absolut kameraförbud pa området hade jag så klart zappat ett kort pa detta spektaktel. Mannen och jag höll pa att skratta på oss.
Vi fortsatte upp i bergen till Chamundi Hills. Där hade vi hört att apor vaktade ett hinduiskt tempel och till dem skulle man skänka bananer. Vi köpte svindyra bananer med oss upp. Vi närmade oss en trapp, där ett tiotal apor satt och vilade. De såg oss och de såg bananerna jag höll i handen. De sprang emot oss och pep och skrek upphetsat. Morran blev lite rädd läs hysterisk. Jag tog inte rabiessprutan innan jag åkte och jag ville verkligen inte bli biten. Jag slängde några bananer på marken framför mig men aporna var inte nöjda. De ville ha allihop. Jag slängde över klasen till Mannen som försökte gömma klasen bakom ryggen sa att vi skulle hinna ta några kort på de små glupska rackarna. Vips, kom det en liten apa bakifrån och knyckte hela klasen.
Hela dramat var över på mindre än 15 sekunder. Man kan säga att de här filuerna var tränade och hade varit med förr. Räven och Morran hade inte en chans.
4 comments:
Vilken käck liten frisyr han har. Mittbena, liksom.
Visst ar han sot! Han var en liten unge!
haha skrattar fortfarande åt kamelen haha...
Post a Comment