Jag var på Indigo igår och drack 2 glas rosé med en ung man. Det var trevligt absolut men jag vet inte.
Åh vad trött jag blir. Varför är det alltid så här att man aldrig vet vad som är bäst? Vem som är bäst eller vad man vill ha här i livet. Varför slår inte kärleken ner häftigt och bestämt så att man vet att nu är den här personen klippt och skuren för en. Ta den här killen så är det klart sen för resten av livet.
Kors, vad enkelt livet vore om det var så. Då slapp man hålla på dejta i evinnerlighet och spela spel och leka lek. Så jobbigt!
Tänk om man bara kunde gå omkring och väntat på den där blixten.
4 comments:
Inte du också?! Läskigt likt en viss räv...
/AM
men jag håller med... lite i smyg. Var är den där blixten nånstans? /AM igen
Här hos mig blixtrar det som bara sjutton - för alla andra än mig. Jag ger snart upp....
Blixten slog ner när jag träffade mitt ex för första gången. Men så gick det som det gick också... Jag längtar faktiskt över lite mindre dramatiska känslor.
Post a Comment