Home alone

Morran har blivit sjuk igen. Det kom smygandes redan i torsdags kväll. Igår försökte jag förneka mitt tillstånd medans det blev allt värre. Jag och Tette firade fredagen med lite rödvin och pickniq i kvällssolen på Fredhällsklipporna. Vi fortsatte till Indigo där vi mötte upp killgänget. Vi fortsatte till Debaser och sen hemgång. Då på tunnelbanan hem kom verkligheten ifatt mig och jag insåg att jag mådde ganska risigt i halsen. Imorse vaknade jag sjuk och ynklig. Saknade min man.

Jag tog ett moget beslut om att stanna hemma och försöka bli frisk fast solen gassade utanför och jag helst av allt ville ut och underhålla min bränna. På eftermiddagen var jag uttråkad och saknade sällskap. Mötte upp Tette och Produktionsledaren i Zinken och kollade in Pridetåget. Transor, Läderbögarna och Topdog Majken var höjdpunkterna.

Vi fikade en sväng på Lasse i Parken. Tette var lite låg efter mottagandet av ett trist sms och produktionsledaren kände sig uppgiven och sorgsen efter trista fighter.

Morran tog det vuxna beslutet att spendera lördagskvällen på hemmaplan. Inte ens tvn ställer upp ch visar nåt upplyftande. Bara trista, gråa grejer i burken. Försökte ringa mina päron för lite tröst men tom de var ute på galej.

Typiskt, home alone sucks.