Sunday, August 08, 2010

Ture har kommit hem

Som sagt i fredags kom vi hem med vår lilla klimp. Vi firade med lite thaimat och jag drack ett halvt glas folköl till maten, för att jag fick. Men det var inte så gott som jag hade föreställlt mig. Det smakade starkt och spritigt.

Ture är så snäll, lugn och fin. Förutom när man byter blöja på honom. Då är han fly förbannad. Skriker, spottar och fräser. Då visar han att har ärvt sin mors temprament. Annars är han lätt att läsa. Om han gnyr över nåt är han oftast hungrig. Som han äter sen då. Maj gadd! Han "ligger till bords" si så där 8-10 timmar per dygn. Där brås han på båda sina föräldrar som gillar att äta.

Igår var vi ute för första gången. Vi tog bilen till Liljeholmstorget. Lite läskigt var det, för oss. Ture skötte sig exemplariskt och sov under hela tiden. I bilen hem blev han lite hungrig och började skrika. Det här normalt en 5 minuters bilväg för oss. Nu var det broöppning och röda trafikljus överallt. Ture skrek i sin bilstol där fram och jag satt i baksätet och grät. Jag har så svårt att höra när han är ledsen utan att kunna göra nåt åt det. Som när dom tog prover på honom på sjukhuset eller när barnläkaren drog i hans ben. Då rann tårarna på mig.

4 comments:

Anonymous said...

Matilda blev ocksa helt fly forbannad nar blojan skulle bytas!! Det gick over, men ar tillbaka igen vid ett ar tillsammans med kalmask-syndrom!! ;-)

Puss o kram pa dig o Ture

Alyssa said...

Jag vet precis hur du känner. När Allie var mindre än en vecka gammal, min mor och Keith ville ta mig shopping för amningstoppar. På vägen till köpcentret började Allie skrikande (hon ofta inte gråta, vänder hon lila och skriker och håller andan) och jag började gråta och fick dem att vända bilen runt. Det var tortyr med henne i carseat och jag kunde inte amma henne (hon gillar att äta mycket).

Du kanske inte vet också att Allie också låg i sätesbjudning som Ture, utom vi vände henne, och jag undvek ett kejsarsnitt. Jag hade tur, eftersom graden av framgång är inte hög för första gången mödrar. Å andra sidan, tog över 24 timmar att få henne.

MANNY-KEN said...

Åh jag känner igen det där, hur hjärtat skaver när de är ledsna de där små...

Bitter said...

Åh vad underbart. Stort grattis till er. Jag är mighty avundsjuk. Så fint med en baby. Förhoppningsvis kommer det en till 1 mars, men vågar inte vara allt för glad ännu. Ska på ultraljud på fredag och se om min baby lever. Stora kramar