Jag är så himla modääääärn!

Jag har skickat ut en inbjudan till min inflyttningsfest den 26/4 på Facebook.

Än så länge är det 20 små filurer som har tackat ja.

Det är bara att luta sig tillbaka och låta tekniken sköta resten.

Ni som finns där ute som inte finns på min facebook är så klart också bjuda. Jag är inte teknik-rasist så liksom..........

Måndag

Jag var på kurs idag. 8 timmar med föreläsning. Ingen interaktivitet. Snark! Ni vet så där så att man fick sitta och bita sig tungan för att inte nicka till. Inte min favorit.

Efter det var jag alldeles fried i huvudet. Jag gick hem och sov en timma efter det. Sen var det dags att möta upp min gamla vän M. Vi gick till 4-Knop och åt lite galette. Gott!

Visst han gör värsta karriären och tjänar "Stor-kovan" men jag vet inte om jag skulle vilja byta med honom ändå. Att jobba 08-22 varje dag och vara i Köpenhamn hälften av veckorna verkar ganska trist och slitigt. Det skulle jag aldrig palla.

Sen gick jag hem genom mitt "Hammarbyland" och pratade med min svägerska som fyllde år idag. Hon hade fått ett par Ecco-skor. Det lät mycket moget och vuxet tyckte jag.

Söndag igen. Hmpf!

Jag måste nog få fart på tvn snart. Jag känner mig liksom så ensam när jag är hemma och det är tyst. Visst man kan sätta på en skiva men det är inte samma sak. Man får inte samma sällskap av en skiva. Jag myser med min dator och kollar på dvd men det är inte heller samma sak. Man kan inte ha dom igång och göra annat under tiden. Jag blir lite deppy av att det är tyst och att känna mig ensam....

Frullade på String idag med AM och Gurk sen tvättade jag vilket sannerligen behövdes. Efter det blev det indisk dinner på Samrat med samma sällskap.

Sen blev det en liten tur till mamsen och kollade in hennes flyttröra. Puh!

Fick med mig lite stuff hem också.

Snart 30....

Igår var jag lite lätt svag. Jag fick dock hjälp att köpa köksstolar på Bondegatan och hjälp med att bära hem dom. Inte illa alls faktiskt.

Susade omkring lite mer i min fantastiska stadsdel. Handlade lite mat och en liten klänning från Monki.

På kvällen var det jag som bjöd på middag i lilla köket på de nya stolarna. AM, Gurkan och L kom. Sen blev det Riche och en liten sväng i den regniga Berns kön men där var det way to much folk.

Det blev hem och sussa istället. Man är ju faktiskt snart 30 år.

Stolen

Jag gick och satte mig på Restaurang Stolen på Sibyllegatan i fredags och S och J kom dit. Vi åt varsin flottig pasta och drack litervis med vin. H anslöt och stämningen höjdes ännu mer. Vi höll på att aldrig komma därifrån. Till slut gick vi till Hotellet där min påse från Kjell & Company, med ett väggfäste till tv i, resulterade i hugg.

Gick vidare på en privat liten drink på Scandic Anglais.

Mooohaaaaa!

"I say toomato, you say tomaato"

Åh jag har drabbats av nåt jättejobbigt. Så fort jag blir lite stressad eller dylikt så blossar mitt bröst upp och blir knallrött. Typ som att jag rodnar fast på bröstet.

Om jag sitter i ett möte tex och jag ska säga nåt som jag har laddat lite extra för så POFF, så lyser det till. Attans avslöjande. Jag har aldrig rodnat i hela mitt och så kommer det här vid 28 års ålder.

What the heck!

Här sitter man på möten med hotshots och ska verkar seriös så reagerar man som en fjortis. Eller löneförhandlar med chefen. Smack! Avslöjad.

Lösning: Polotröja varje dag!

Deeeeeeeeeeeeejting

Jag var på Indigo igår och drack 2 glas rosé med en ung man. Det var trevligt absolut men jag vet inte.

Åh vad trött jag blir. Varför är det alltid så här att man aldrig vet vad som är bäst? Vem som är bäst eller vad man vill ha här i livet. Varför slår inte kärleken ner häftigt och bestämt så att man vet att nu är den här personen klippt och skuren för en. Ta den här killen så är det klart sen för resten av livet.

Kors, vad enkelt livet vore om det var så. Då slapp man hålla på dejta i evinnerlighet och spela spel och leka lek. Så jobbigt!

Tänk om man bara kunde gå omkring och väntat på den där blixten.

Patrik

Jag hörde äntligen "Patrik" i "Morsans nya kille" i P3 idag.

Oj vad alla har hajpat det där. Gurkan har gått omkring och pratat som honom i ett halvår säkert. I lördags kunde ingen sitta upp rakt när de pratade om honom. De låg över bordet, det var såååååå roligt.

Och vad händer. Jo så klart blev det alldeles för hajpat så att när man väl får höra det själv så blir det bara;

Jaha var det inte mer liksom......

Nu har jag i alla fall under-hajpat Patrik så ni andra kanske uppskattar det. Gå in på sr.se, P3 och morsans nya kille och så klickar ni er fram till Patrik.

Här har ni en som får saker att hända

Idag har jag ringt och brottats med Boxer. Dom är inte helt med på den där kundtjänsten men till slut så gick budskapet fram.

Sen har jag hämtat 2 böcker i paket, skickat ett litet paket till Fimp. Efter det var jag på Järnia på Södermannagatan och införskaffade 2 skruvar till mina skumma lampor. Världens snällaste människor jobbar där. Ett riktigt smultronställe för alla "gör-det-självare" som mig. Gick till Ringen och köpte en ny växt. Se den på bilden ovan. Inte så dum.

När jag kom hem var jag så hungrig att det värkte i magen. Jag fixade ihop lite lax och bovete och sjönk ihop framför ett litet avsnitt av Pride and Predjudice.

Somnade på stubben.

Jag som egentligen skulle ha smugit förbi AM på lite snask-tv. Jag kände mig helt mosig och frusen. Det blir till att stanna hemma vid med en kopp te. Inte illa det heller.

Aj

Varför berättar ingen för en, att gå på ett Body Pump pass kan var förenligt med att inte kunna röra sig obehindrat i en vecka framåt. Just nu är jag inne på den andra dagen, den ondaste dagen.

Nu längtar jag efter permobilen igen.

Full fart framåt

Här har det hänt grejer vill jag lova. Mamma har varit här och tapetserat köket med mig. Ack så vackert det blev. Inte ett öga var torrt. Vackra spy-gula björklöv täcker hela väggen.

Sen har den lilla pjäsen till tv-apparatur levererats. Jojomensan! Nu saknas bara ett litet kort och sen kommer all världens härligheter, i form av skräp-tv att strömma in här i hemmet. Nu bor jag förmodligen i den enda bostadsrättsföreningen i landet, där man måste ha en mottagare bara för att se SVT och 4:an så att just idag kan jag inte se en endaste stavelse. Men det blir det snart ändring på.

Det ska jag bli man för.

Adjöken!

inte så dum..

Jag har varit på bio två dagar i rad. Man skulle kunna kalla mig en riktig "cinemanist", eller vad det heter. En sån som går mycket på bio i alla fall.

I söndags såg jag och AM den irländska musikfilmen Once. Nja den var nog lite nördig för mig. De satt mest och skrev sånger ihop och blev lite kära men fick aldrig till det. Ska det vara en kärleksfilm så kan dom i alla fall hångla minst en gång. Är det för mycket begärt eller? Alldeles för långa scener där de satt och sjöng ihop. Snark!

Igår var jag jag med min vän B och såg "No country for old men". Inte heller den var min tekopp. Jag förstod inte alls hela grejen med den. Varför har den fått så mycket Oscars och hej och hå. En snubbe som går omkring i en hel film och mördar allt som kommer i dess väg. Det kan väl inte vara så himla nyskapande ändå. Det har man sett förut. Visst snygg och fina detaljer men ändå. Den var alldeles rå och blodig för mig dessutom. Fast jag måste säga att den där Javier Bardem inte är helt dum.

Inte dum alls faktiskt.

Jag vill absolut inte.....

.... råka torka ihop på något sätt. Det här är resultatet av en snabb inventering av diverse hjälpmedel i min väska.

Jag kånkar ju runt på ett mindre husapotek.

the truman show

När jag bodde på Erstagatan hände det ibland att man träffade på samma personer, på exakt samma plats och samma tidpunkt som dagen innnan. Jag brukade bla stötta på en trullig tonåring precis framför pizzerian var och varenda morgon. Sen brukade jag stöta på en man hade tax utanför fiskeaffären på Folkungagatan var och varann kväll.

Det gav mig en känsla av att jag var med i "The Truman Show".

Nu har detta börjat hända i mina nya kvarter. Idag var det tredje gången på en vecka då jag stötte på en mycket kort man med extremt överdimensionerat ansikte på nästan exakt samma plats. Han ser ut som en charaktär från Twin Peaks ungefär.

Idag sa han "hej".

"Hej" sa jag och log nervöst.

Freaky.....

äntligen...

Jag har bott utan tv nu i nästan exakt en vecka nu och jag kan ärligt säga, precis som P en gång sa:

"Jag behöver inte tv, jag har ju dagstidning"

P tyckte att det var likställt. Hade man tidning så behövde man inte television.

Jag har SVD. Eller den gamla ägaren hade glömt att adressändra den så den har dimpt ner hos mig nu i en vecka.



Nej enough med the bullshit nu. Jag klarar mig inte alls på tidning. Jag måste ha populärkultur i motionpicutes. Visst internet har varit en bra tröst men absolut inte tillräckligt.

Nu är tv i allafall beställd.

Underbart!

sorry

Middagen igår var inte att leka med. Det började lungt med en lite väl stark välkomstdrink, god mat, civilserade samtalsämnen som husbyggen, förhållanden och livet i allmänhet. Sen spårade hela tillställningen.

Vi flippade rent ut sagt. Sing Star och allmän allsång. Oanständiga bilder togs och alldeles för starka shotar sveptes.

Stackars den taxichauffören som fick skjutsa 7 galna tjejer som skrek schlagers för full hals ända från Råsunda in till Riche. Om du,taxichauffören, mot all förmodan skulle råka läsa det här så ber jag om ursäkt. Dels för att du fick sitta och vänta 10 minuter tills hela sällskapet var i skick att sätta sig i taxin och dels för att du stod ut med oss och inte kastade ut oss halvvägs.

You have good karma now.

Jösses.

Gårdagskvällen började på Café Opera med jobbet. Mingel och coverband. Sen blev det Riche. Mina riktiga homies ramlade in en efter en. Avslutade kvällen med Berns och när klockan slog 03.44 tumlade jag in min alldeles egna lilla lya.

Mina skor hade nästan hunnit ta livet av mig by then. Så ont.

Idag hetsade vi omkring på Söder för att hitta en liten frukoststol i den allra första vårsolen. Vi lyckades till slut. Lycka! Hela stadsdelen myllrade av såna som oss, som bara längtade ut efter den långa, karga vintern.

Ikväll blir det födelsedagsmiddag för J i hennes sprillans nya lya i Filmstaden, Råsunda.

Rom byggdes inte på en dag direkt

Ikväll har jag legat här helt apatisk och kollat på dvd. Sen ett avsnitt Skärgårdsdoktorn på det. Mums. Jag behövde lite lugn och ro. Jag har varit helt upp i tossorna de senaste dagarna. Dels från mitt hetsiga jobb och från min flytt. Nu kom jag hem och satte upp mitt nyinköpta duschdraperi och tog en lång dusch och lagade lite mat och gled ner i den nya soffan. Jag lät flyttkartongerna vila ikväll.


Peace

korrekt

Nemen är dom inte helt fantastiska på skatteverket? De är ju en eminent skara människor som sliter hårt i sitt anlites svett för att göra ett bra jobb. Och vilket jobb de gör sen då. Oj oj oj. Helt makalöst, kopiöst duktigt utfört.

De har kommit fram till att jag ska få hela 7049 kr tillbaka.

Alla tiders. Det tackar man för minsann.

Göta Petter

Först försov jag mig men hann precis i tid till det möte jag själv skulle hålla i på engelska. ugh! Var inte riktigt nöjd med min power point. Looked like crap. Värsta nörd-engelskan hade jag använt.

Sen har jag sprungit runt hela dagen och stressat.

Efter jobbet kom gurkan hem till mig och hjälpte mig att komma i ordning. Hon diskade flera kartonger med glas och porslin och annat junk. Min nya soffa levererades och vi satte ben på den. sen snurrade vi ihop ett bord, la ut matta och snofsade till det. Snart så var man ins ordnung.

Man skulle bara ha obegränsat med tid och pengar så skulle det här placet kunna vara med i MTV Cribs any day.